Så kan reservoarer förvärra problemen med vattenbrist

2018-11-16 13:11  
Lake Mead, sett från Hoover-dammen. Foto: Kumar Appaiah

Många länder bemöter fortfarande sin vattenbrist genom att bygga dammar och reservoarer. Nu hävdar forskning, ledd av Uppsala universitet, att åtgärden tvärt om kan förvärra problemet.

Vattenbrist är ett globalt bekymmer. På många håll ger dammar och reservoarer en stabil tillgång till vatten, och känns som en logisk åtgärd för att stå rustad inför torrperioder. Men nu visar en internationell forskargrupp, ledd av Uppsala universitet, hur magasineringen tvärt om kan bidra till att förvärra problemen. Nu har deras resultat publicerats i Nature Sustainability

– Vi anser att det är ohållbart att försöka öka vattentillgången för att möta en höjd efterfrågan på vatten – som i sin tur drivs på av det växande utbudet, säger Giuliano Di Baldassarre, professor i hydrologi vid institutionen för geovetenskaper vid Uppsala universitet.

Han ledde forskargruppen, och deras artikel visar hur utökningen av reservoarers lagringskapacitet i det långa loppet kan få oavsiktliga effekter. Enligt forskarna bör de som ska bygga eller expandera en damm beakta två kontraintuitiva fenomen – tillgång/efterfrågan-cykeln, samt reservoareffekten.

Tillgång/efterfrågan-cykeln beskriver hur en större tillgång på vatten också leder till en högre efterfrågan, vilket snabbt kan utjämna de initiala fördelarna med reservoarer. Detta kan resultera i en ond cirkel där en ny vattenbrist bemöts med ytterligare expansion av reservoarens volym. Cykeln kan trigga en accelererande spiral mot ohållbar exploatering av vattenresurser och miljömässig försämring.

Läs mer: ”Tvivel om klimatet har ett högt pris”

Reservoareffekten handlar om en övertro på reservoarer. När de byggs ut dämpas ofta initiativen kring att vara beredd och att vidta anpassningsåtgärder. Därmed ökar de negativa effekterna av vattenbristen. Till detta kan långa perioder av god vattentillgång från dammar generera ett större beroende av vattenresurser, som i sin tur kan öka den sociala sårbarheten och ekonomiska skadan när vattenbrist väl inträffar.

– Vi föreslår att man gör sig mindre beroende av storskalig vatteninfrastruktur som dammar och reservoarer, och att man istället lägger mer fokus på att vattensparande åtgärder. Med andra ord att man hanterar torka och vattenbrist genom att minska vattenkonsumtionen, snarare än att driva på användandet mer genom att bygga upp vattenförråd. Men trots att många vattenexperter håller med om den här generella rekommendationen så byggs och planeras dammar och reservoarer nu på många platser runt om i världen, säger han.

"Matproduktion som kräver mindre vatten"

Bland de aktuella länderna finns Brasilien, Kina, Etiopien, Indien, Mocambique, Rwanda och Turkiet. Professorn anser att politikerna måste sätta upp styrmedel, och de skulle bland annat kunna påverka vår mat.

– Det behövs inte bara nya policys kring vattenbesparing, utan även en matproduktion som kräver mindre vatten. Genom att äta mindre eller inget kött skulle vi kunna spara in enorma mängder av våra färskvattenresurser, säger Giuliano Di Baldassarre.

I sin studie har forskargruppen även tittat närmare på förhållandena i Las Vegas, Aten, Melbourne och Kapstaden. De anser att det fortfarande saknas tillräcklig kunskap om den dynamik som uppstår mellan vatten, samhällen och infrastruktur. De föreslår därför en tvärvetenskaplig forskningsagenda för att utreda långtidseffekter, inklusive oavsiktliga konsekvenser, av reservoarer och andra typer av vatteninfrastrukturer.

Charlie Hedstad

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Debatt