Regeringens klimatlag får tung kritik

Statsminister Stefan Löfven (S) och klimatminister Isabella Lövin (MP) tog till de stora orden när de nyligen presenterade förslaget på en klimatlag.

Löfven uppgav att reformen blir den viktigaste för vår generations politiker och Lövin hävdade att det skulle bli olagligt för kommande regeringar att prioritera bort klimatet.

Nu ifrågasätter Lagrådet i ett yttrande lagens betydelse och avstyrker förslaget. Lagrådet pekar på att det inte förklaras på vilket sätt klimatlagen skulle bli rättsligt bindande.

Det föreskrivs inga sanktioner eller andra rättsverkningar om en regering underlåter att leva upp till lagen, enligt yttrandet.

Klimatminister Lövin har förklarat att det handlar om att riksdagen kan ta ministrar till konstitutionsutskottet och som kraftfullaste åtgärd avsätta regeringen med en misstroendeförklaring.

Lagrådet påpekar dock att en sådan prövning förekommer på alla politikområden och att det inte behövs någon särskild lag för det ändamålet.

Läs mer: Oklart hur klimatmål ska nås, trots klimatlag

Lagrådet skriver också att det är "lätt att föreställa sig situationer där det kan råda delade meningar om regeringen har fullgjort sina åligganden enligt lagen". Man påpekar också att en ny riksdagsmajoritet kan ändra lagen eller upphäva den.

Enligt Svenska Dagbladet (SvD) kommer regeringen, trots kritiken att gå vidare med förslaget.

– Jag kan notera att lagrådet inte ser någon grundlagsproblematik, säger klimatminister Isabella Lövin till SvD.

– Vi gör den politiska bedömningen, precis som hela Miljömålsberedningen, att klimatlagen behövs.

Klimatlagen innebär att regeringar varje mandatperiod måste ta fram en trovärdig handlingsplan för hur klimatpolitikens mål ska nås och årligen redovisa politikens resultat i budgetpropositionen. De siffersatta målen för utsläppsminskningar ska slås fast genom riksdagsbeslut och kommer inte att skrivas in i lagen.

Läs mer: Olagligt att strunta i klimatet