Rapport: Så ökar risken för ras i Sverige på grund av skogsbruket

2021-11-22 08:14  

Risken för allvarliga ras och erosioner i Sverige ökar i takt med klimatförändringarna. För att säkra samhällsviktig infrastruktur och människors välbefinnande måste skogsbruket ställa om, enligt en ny rapport från Skogsstyrelsen.

Håll dig uppdaterad! Anmäl dig till våra populära (och kostnadsfria) nyhetsbrev här.

De senaste åren har myndigheten iakttagit förändringar i naturen som kan härledas till klimatförändringarna.

En effekt av att det blir varmare är att vi får mindre tjäle i marken. Och med mindre tjäle får vi blötare förhållanden – vilket i sin tur leder till en ökad risk för olika ras och erosioner.

Skogsstyrelsen pekar i en ny rapport ut branta och instabila områden i älvdalar, med en total storlek på en halv miljon hektar, som riskområden.

– I älvdalar har du rörligt vatten i marken och goda produktionsförhållanden för skog. Det är lönsamt att bedriva skogsbruk i de områdena, säger Anja Lomander, markspecialist vid Skogsstyrelsen.

Där det finns skogsbruk finns det risk för körskador, vilket är skador på skogsmark åsamkat av skogsbruksmaskiner som kan ge långtgående effekter på den närliggande naturen. Mindre tjäle i marken: större risk för körskador.

Det är bara ett av problemen som finns. Enligt Skogsstyrelsen har så gott som alla skogsbruksåtgärder en inverkan på risken för erosion, ras och lokala översvämningar.

Fara för infrastruktur och människor

Riskerna som pekas ut är dels att samhällsbärande infrastruktur fallerar. Jordmassor som rasar ned på vägar, järnvägsspår och i vattentäkter, bostäder och fiberkablar som skadas samt elledningar som välter och stör elförsörjningen.

En bilväg rasade efter lokala översvämningar i Gävle och Dalarna i somras. Foto: Ulf Palm/TT

Dels också risken att människor dras med eller på annat sätt skadar sig.

– Vi har inte haft påverkan på människoliv ännu i Sverige, men på den norska sidan har vi haft det, säger Anja Lomander.

Förra året dog tio personer i samband med ett ras i Gjerdum i Norge.

– Vi har varit väldigt förskonade med naturolyckor jämfört med många andra länder. Men de sista åren har vi sett förändringar i klimatet som även drabbar Sverige på andra sätt än vad det har gjort tidigare, säger Lomander.

Dålig data i Sverige

Förslagen som presenteras i rapporten riktas till regeringen, skogsnäringen och myndigheten själv. Arbetet som behövs göras beskrivs som stort.

– Vi måste framför allt öka kunskapsnivån om orsak och verkan inom skogsbruket. Vad gör jag för skogsbruksåtgärder och vad kan hända? Hur kan jag anpassa mig för att inte orsaka ras? säger Anja Lomander.

– Det är först då vi kan få till en attitydförändring. Människor förstår inte vad de orsakar. Det är ingen människa som går ut och orsakar den här typen av skador med vilje.

Dessutom bör man se över skogsvårdslagens hänsynsparagraf och miljöbalken utifrån behov av klimatanpassning, klargöra ansvarsfördelningen mellan den enskilde och det offentliga och öka samverkan mellan myndigheter, enligt Skogsstyrelsen.

– Ett problem vi har i Sverige är att vi har dåligt med data om vad den här typen av skador faktiskt orsakar och ger för samhällskostnader, säger Lomander.

Skogsstyrelsens rapport har tagits fram i samarbete med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Statens geotekniska institut och Trafikverket, med finansiering av SMHI, och ska vara underlag för regeringen via det nationella expertrådet för klimatanpassning.

Fakta: Notan för ras och erosion

Varje skadehändelse som orsakas av skogsbruk belastar det offentliga och skogsbruket med minst 200 000 kronor enligt fallstudierna i rapporten.

2018 hanterades drygt 4 000 avverkningsanmälningar inom riskområden för erosion, ras, slamströmmar och lokala översvämningar. Mer än 40 procent bedömdes kunna ha en direkt inverkan på samhällsfunktioner.

Under perioden 1995–2007 var den totala kostnaden för skador på vägnätet på grund av höga flöden, erosion, ras och skred i snitt 90 miljoner kronor per år.

Källa: Skogsstyrelsen

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer