Priset för utsläpp rekordhögt – ”fossilfria företagen blir vinnare”

2020-07-20 08:03  

Pandemin fick priset på utsläppsrätter att rasa. Under sommaren vände kurvan upp och nådde nyligen rekordnivåer.

Men mycket tyder på att notan för industrins utsläpp kommer att öka ytterligare.

– Priserna behöver öka betydligt mer de kommande åren för att nå klimatmålen, säger Lars Zetterberg, forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet.

Priset på utsläppsrätter – de tillstånd som ger företag rätt att släppa ut koldioxid – nådde i mitten av juli historiskt höga nivåer. Enligt siffror från Reuters landade priset då på 30,80 euro per ton.

Men toppnoteringen tycktes inte vara en självklarhet tidigare i år.

Under juli förra året steg priserna till rekordnivåer, som då närmade sig 30 euro per utsläppt ton koldioxid. Kort därefter stabiliserades priset på omkring 25 euro per ton _ för att falla brant när coronapandemin drog fram, till knappt 15 euro per ton.

Orsaken bakom fallet är sannolikt att den ekonomiska aktiviteten har gått ned till följd av krisen som följt covid-19, och inte minst påverkat behovet av energi, enligt Fredrik Hannerz, chef på utsläppshandelsenheten på Naturvårdsverket.

– När industriproduktion och efterfrågan på energi minskade blev det också ett mindre tryck på utsläppsrätter, säger Fredrik Hannerz.

”Förnybart är mer lönsamt”

Men de låga priserna varade inte länge. Efter pristappet under våren började det sakta att stiga igen, för att från mitten av juni börja klättra tillbaka till fjolårets höga nivåer – och ännu högre.

– Det här är nog ett sätt för marknadsaktörerna att förbereda sig inför framtiden, för det verkar finnas ett större intresse av att köpa utsläppsrätter, vilket kan indikera att det finns en förväntan på att utsläppsrätterna blir färre och priset högre i framtiden. Det är också min förväntan, eftersom det kommer att krävas om vi ska nå klimatmålen, säger Fredrik Hannerz.

– Ett högt pris på utsläpp gör det mer lönsamt att investera i förnybara och klimatsmarta tekniker. De fossilfria företagen blir vinnare, och det är ju tanken med utsläppshandeln. För företag som ligger kvar med stora fossila utsläpp så kommer utsläppsrätterna att bli kostsamma.

Slår en andra våg av coronaviruset till och ekonomin får ett nytt slag kan priset på utsläppsrätter däremot minska igen, enligt Hannerz.

Lars Zetterberg, forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet, hade inte förväntat sig ökade priser.

– Det har blivit ett stort överskott av utsläppsrätter för att produktionen gått ned under våren, till följd av coronapandemin. Och när det finns mer tillgång än efterfrågan faller priserna.

Sannolikt tror olika företag, som måste ha utsläppsrätter för att bedriva sin verksamhet på det sättet de gör i dag, att EU kommer att minska tillgången på utsläppsrätter framöver och bedriva en stramare klimatpolitik, enligt forskaren.

– Exempelvis klubbade EU igenom en ny reform 2018, som gör att när det nu uppstår ett överskott av utsläppsrätter kommer en del att tas bort ur systemet, vilket gör att utbudet krymper. Det är inte otroligt att tänka sig att fler åtstramningar införs i arbetet för att nå klimatmålen, säger han.

”Priset behöver öka betydligt mer”

Men samtidigt som Lars Zetterberg påpekar att priset är oväntat högt, är det lågt jämfört med vad det borde vara för att nå den samhällsomställning som behövs för omställningen till grönare produktion.

– Priserna behöver öka betydligt mer de kommande åren för att nå klimatmålen, 70 euro eller mer. Men även om det kan bli påtagliga kostnadsökningar hos exempelvis stål- och cementproducenter, kommer prisökningen troligen att vara marginell för oss medborgare, säger Lars Zetterberg.

– Våra forskarkollegor på Chalmers bedömer att en omställning till klimatneutral stål- och cementtillverkning kommer att öka kostnaderna för bostäder och fordon med 0,5 procent eller mindre, säger Lars Zetterberg.

 

Fakta: EU:s handel med utsläppsrätter

En hörnsten i EU:s klimatpolitik är handeln med utsläppsrätter. Systemet, ETS, omfattar omkring 13|000 industri- och kraftanläggningar i EU:s medlemsländer samt Norge, Island och Liechtenstein. Även flyget ingår delvis.

Cirka 750 av anläggningarna finns i Sverige.

EU:s utsläppshandel inleddes 2005. Sedan starten har systemet steg för steg utvidgats och gäller nu fler branscher.

Källa: Naturvårdsverket

Åsa Johansson/TT

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer