Översvämningar kostar miljontals kronor – oklart vem som ska betala

2018-04-27 11:01  
En översvämmad trädgård i ett bostadsområde i Forsby, norr om Gävle. Foto: Pontus Lundahl / TT

Skyfall och översvämningar kostar samhället och fastighetsägare hundratals miljoner kronor per år. Men det finns frågetecken kring vem som ska betala för de dyra förebyggande åtgärderna.

Översvämningar orsakar i runda slängar 3 000 skador per år, enligt branschorganisationen Svensk Försäkring som övervakat skadorna sedan 2011. De flesta orsakas av plötsliga skyfall och kostnaderna ligger årligen på omkring 300 miljoner kronor. Det kan också bli mycket dyrare än så.

2014 drabbades flera orter av kraftiga störtregn och försäkringskostnaderna landade på cirka 900 miljoner kronor.

Bara i Malmö kostade skyfallet 600 miljoner. Bland annat förstördes alla stadens färdtjänstbilar som stod på en låglänt parkering.

Stora kostnader

Hur många miljoner som går åt till översvämningar i svenska kommuner är svårt att överblicka.

– Det handlar om insatskostnader för sandsäckar, barriärer och pumpar. De andra stora kostnaderna är skadeståndsersättningar och skador på fastigheter, privata bostäder, vägar och infrastruktur som kostar stora pengar att åtgärda, säger Ann-Sofie Eriksson, sektionschef på planering, säkerhet och miljö på Sveriges kommuner och landsting (SKL).

Läs mer: SMHI efterlyser plan för högre nivåer i Sveriges största sjöar

Med den så kallade klimatanpassningsutredningen, som ligger som proposition till riksdagen, menar regeringen att den driver på arbetet med att anpassa svenska samhället för extremväder som kraftigare regn. Bland annat införs krav på kommunerna att i sina översiktplaner göra en riskanalys och visa vad man tänker vidta för åtgärder med anledning av klimathotet.

Frågan inte löst

SKL och andra instanser är dock kritiska mot att utredningen inte löst frågan om hur redan befintlig miljö, som byggnader nära vattendrag, ska klimatanpassas. Det är oklart vem som har ansvaret och vem som ska betala för dyra förebyggande åtgärder som exempelvis barriärer.

– Vi har inte rett ut hur vi ska anpassa Sverige i förebyggande syfte. Man har talat om att det är fastighetsägaren som har ansvar över sin fastighet, och att kommun och landsting ska analysera riskerna, men hur riskerna ska åtgärdas i den befintliga miljön och hur det ska finansieras har man inte löst, säger Ann-Sofie Eriksson.

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer