Oklart hur klimatmål ska nås, trots klimatlag

2017-02-03 08:02  
Isabella Lövin (Mp) Foto: Fredrik Hjerling

Den nya klimatlagen ska se till att Sverige styrs mot nollutsläpp av växthusgaser till 2045.

Men partierna som stödjer lagen har inte kommit överens om hur målen ska nås.

– Detta är en reform för våra unga, barn och barnbarn, sade statsminister Stefan Löfven (S) när han presenterade klimatlagsförslaget.

Tanken är att denna och framtida regeringars klimatpolitik ska styras av lagen, likt hur finanspolitiken styrs av det finanspolitiska ramverket.

– På samma sätt kommer detta att bringa ordning och reda i klimatpolitiken, säger Löfven.

Klimatlagen innebär att regeringar varje mandatperiod måste ta fram en trovärdig handlingsplan för hur klimatpolitikens mål ska nås och årligen redovisa politikens resultat i budgetpropositionen.

– Det blir olagligt att prioritera bort klimatet. Den (klimatlagen) underlättar en tuff granskning av politiken och att ansvariga hålls till svars, säger klimatminister Isabella Lövin (mp).

Men ministrar riskerar varken fängelse eller böter.

– Till syvende och sist att det är riksdagen som kan ta kommande regeringar till konstitutionsutskottet eller liknande om man inte uppfyller de här målen, säger Lövin.

Den kraftfullaste åtgärden riksdagen kan ta till är att avsätta regeringen med en misstroendeförklaring.

Utsläppsminskningsmålen som regeringarna ska styra mot kommer riksdagen att fatta beslut om. Klimatlagen hänvisar till de besluten. Några siffersatta mål finns inte inskrivna i själva lagen.

Riksdagen väntas anta alla de mål som miljörådsberedningen enades om förra året. I den ingår alla partier utom SD.

Miljömålsberedningen föreslog att Sverige ska ha ett ”netto nollutsläpp” av växthusgaser 2045. Det ska nås genom att minska utsläppen på hemmaplan med 85 procent jämfört med 1990 års nivå. Resten kan Sverige tillgodoräkna sig genom klimatinvesteringar utomlands.

Ett annat, kanske tuffare mål, är att utsläppen från inrikestrafiken ska ha minskat med 70 procent till 2030, jämfört med 2010 års nivåer.

Miljöorganisationer och de borgerliga partierna välkomnar klimatlagen, men någon enighet om vilka åtgärder som behövs för att nå målen finns inte. Klimatminister Lövin tycker att målet för trafikutsläppen är realistiskt och räknar bland annat med att många kommer att köra elbilar om några år.

Läs mer:

Läs mer: Olagligt att strunta i klimatet

Moderaternas miljötalesperson är inte lika optimistisk.

– Många av de bensinbilar som rullar på vägarna nu kommer att rulla även 2030. Vi måste få fram ett system med ökat inslag av biodrivmedel i våra bränslen, säger Jonas Jacobsson Gjörtler.

Trafikverket har i en rapport pekat ut tänkbara åtgärder. Det handlar inte bara om att få fram mer klimatvänliga bilar och mer biobränsle, utan också färre vägtransporter. Bland annat krävs stora och kostsamma satsningar på järnväg, kollektivtrafik och cykel, kombinerat till exempel med höjd bensinskatt, parkeringsskatt, miljözoner för tysta och utsläppsfria fordon eller ändringar av reseavdraget.

– Vi vill att man slår mot utsläppen inte mot transporterna. Men det finns en uppenbar risk att regeringssidan slår mot transporterna i stället, säger Gjörtler.

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Debatt