Nya bevis i PFAS-skandalen – rättegången skjuts upp

2020-09-10 13:09  

Har invånare i Kallinge i Blekinge skadats genom att dricka förgiftat vatten i åratals? Så lyder huvudfrågan i den uppmärksammade rättegången om den så kallade PFAS-skandalen som skulle ha startat i dag. Men målet skjuts upp – i sista stund.

(Texten uppdaterad)

Bara timmar innan rättegångsstart har Miljöteknik vid Ronneby kommun inkommit med nya bevis. Tingsrätten har godkänt rapporten, men målet skjuts upp till februari, rapporterar P4 Blekinge.

De nya bevisen består av ett flertal forskningsrapporter från Lunds universitet. säger Ronnebys kommunjurist Mathias Kågell-Landgren till TT.

– Det är rapporter som handlar om de människor som bor i Kallinge. Lunds universitet genomför forskning som tittat på vilka effekter PFAS har i kroppen, säger han och tillägger att han inte kan gå in på vilken av parterna som rapporterna skulle vara en fördel för.

Varför lämnade ni in det här så sent?

–  Därför att beviset inte fanns tillgängligt tidigare.

"Större risk"

Det var fyra år sedan som runt 165 privatpersoner stämde det kommunala vatten- och avloppsföretaget Ronneby Miljö och Teknik (Miljöteknik) för att i flera år ha levererat dricksvatten som varit förgiftat med högfluorerade kemikalier (PFAS). Först nu skulle rättegången ha dragits i gång vid Blekinge tingsrätt – en dag som många sett fram emot.

Kallingebon Herman Afzelius, ordförande i PFAS-föreningen som driver rättsprocessen är besviken men också lättad över att rättegången skjuts upp.

– Det har varit motpartens desperata försök att skaffa sig ett övertag i huvudförhandling genom att dagen innan skicka sin nya bevisning. Som tur är har rätten gett oss tid, säger han när TT ringer.

Utländsk forskning i bevis

För två år sedan slog Högsta domstolen (HD) fast att målet ska prövas enligt produktansvarslagen. Det innebär att leverantören Miljöteknik har ett långtgående ansvar för alla typer av personskador som orsakas av vattnet människor har druckit.

Frågan är: Kan PFAS-föreningen påvisa personskador enligt lagens mening?

– Är det en skada i sig att ha skyhöga halter av det här i kroppen? Eller måste man ha blivit sjuk innan det klassas som en skada? säger Herman Afzelius och fortsätter:

– Vi hävdar ju att förgiftningen i sig, att vi har de här kemikalierna i oss i resten av vårt liv, är en försämring av våra kroppar. Det är en större risk för oss att få diverse sjukdomar än den som inte har något gift i sin kropp.

Framför allt förlitar sig PFAS-föreningen på utländsk forskning i sin bevisning samt vittnesmål från sakkunniga.

Liknande fall i USA

För några år sedan betalade det amerikanska kemiföretaget Dupont – efter en förlikningsprocess – runt sex miljarder kronor till 3 500 personer som hade drabbats av att företaget förorenat dricksvatten med ämnet PFOA i delstaterna Ohio och West Virginia.

I Sverige finns det ingen möjlighet att få skyhöga belopp i skadestånd, men även om PFAS-föreningen vill ha kompensation är det inte den primära frågan för de drabbade.

Februari nästa år

Försvarsmakten har tagit på sig ansvaret för att dricksvattnet i Kallinge har förorenats med PFAS, men föreningens motpart i stämningen är alltså det kommunala vattenbolaget i egenskap av leverantör av vattnet.

Ronneby kommun anser att rättegången är en del av kommunens ansvarstagande för dricksvattnet. Enligt kommunjurist Mathias Kågell-Landgren handlar det om att klargöra vad som gäller för alla, då det är många som druckit av vattnet.

Förlorar föreningen målet i Blekinge tingsrätt kommer privatpersonerna att få stå för rättegångskostnaderna.

Nu står det dock klart att rättegången skjuts upp till 8 februari nästa år.

Fakta: PFAS

PFAS (per- och polyfluorerade alkylsyror) är ett samlingsnamn för en grupp syntetiska ämnen, som används i bland annat klädimpregnering, ytbehandling, rengöring och släckskum för olje- och bränslebränder.

Två av de mer kända ämnena är PFOS och PFOA. PFOS förbjöds inom EU 2008 och samma förbud införs inom EU under 2020 för PFOA.

Vissa av ämnena är giftiga och anrikas i näringskedjan och utsöndras enbart långsamt av människor som djur. Att dricka vatten med mycket höga halter av PFAS under lång tid misstänks kunna öka risken för negativa hälsoeffekter.

Försvarsmakten och exempelvis flygplatsbolaget Swedavia har konstaterat att det finns rester av de förbjudna kemikalierna i på flera platser runt om i landet och Naturvårdsverket har identifierat runt 2 000 potentiella utsläppskällor.

Försvaret har genom åren använt släckskum innehållandes PFAS-ämnen på sina brandövningsplatser och det har lett till att dricksvattnet i bland annat Kallinge, Uppsala och Tullinge har förorenats med kemikalierna.

Källa: Utredningen om spridning av PFAS-föroreningar i dricksvatten, Naturvårdsverket.

Bakgrund: Enorma gifthalter upptäcktes 2013

Hösten 2013: Länsstyrelsen i Blekinge genomför en utökad provtagning av miljögifter i grundvatten i länet.

November 2013: En första indikation på att det finns kraftigt förhöjda halter av perflourerade ämnen i grundvattnet i Kallinge.

16 december 2013: Brantafors vattenverk i Kallinge stängs. Det kommunala bolaget Ronneby Miljö och Teknik har funnit höga halter av PFAS, ett samlingsnamn för högfluorerade kemikalier, i dricksvattnet. Misstanken väcks att en närliggande brandövningsplats på F17 är utsläppskällan.

Januari 2014: Försvarsmakten inleder ett fördjupat utredningsarbete på F17 och senare konstateras höga halter i grundvattnet liksom läckage ut i Ronnebyån.

20 september 2016: PFAS-föreningen stämmer Ronneby Miljö och Teknik AB (Miljöteknik) vid Blekinge tingsrätt.

27 juni 2017: Tingsrätten beslutar att frågan om vilken lag som ska tillämpas ska hissas upp till Högsta domstolen, som får ta ställning till om prövningstillstånd ska beviljas eller inte.

14 juni 2018: Högsta domstolen fattar beslut om att dricksvatten är en produkt som omfattas av produktansvarslagen.

10 september 2020: Rättegången inleds i Blekinge tingsrätt. Elva förhandlingsdagar – inklusive reservdagar – är inplanerade.

Mer om: PFAS Kallinge

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer