Nu miljöprövas slutförvaret

2017-09-05 15:49  
I mellanlagret i Clab i Oskarshamn finns i dag cirka 6 500 ton använt kärnbränsle. Det förvaras i kasetter, som placeras i underjordiska bassänger. När dagens kärnkraftverk har avvecklats beräknas Sverige ha 12 000 ton använt kärnbränsle att slutförvara. Ett sex mil långt tunnelsystem 500 meter under jord ska rymma 6 000 kapslar med använt kärnbränsle. Foto: Curt-Robert Lindqvist

Myndigheterna tillstyrker, medan miljöorganisationerna avstyrker. Ny Teknik guidar i fyra steg till den första dagen i miljöprövningen för ett kärnbränsleförvar.

På tisdagen startade miljöprövningen av ett slutförvar för kärnbränsle. Förhandlingen hålls vid Mark- och miljödomstolen i Nacka.

1. Stora kontraster.

Frågan är stor, på flera sätt. Ansökan omfattar tusentals sidor dokument, har förberetts under många år och handlar om frågor som har påverkan under lång tid framåt – upp till 100 000 år.

När förhandlingen i Mark- och miljödomstolen i Nacka startade på tisdagen var det starkaste intrycket vilka stora kontraster som kan rymmas i en domstolssal.

Bakom rättens representanter, som är förstärkt och har sex i stället för fyra ledamöter, står en lång rad pärmar med alla dokument i målet. Den första frågan som avhandlas är hur lunchen ska gå till, och hur det går till med parkeringstillstånd.

Sedan rakt in i evighetsfrågan, klädd i vardagligt domstolsspråk. Rådman Anders Lillienau: Vilket ansvar har SKB enligt miljöbalken för slutförvaret efter att det har förslutits? Hur ser SKB och motparterna på vad miljöbalken säger om det?

– Frågan behöver belysas ytterligare, säger Anders Lillienau.

– SKB har inget färdigt svar på den frågan, meddelar SKB:s ombud i rätten.

– Ska vi ta den frågan på måndag? Då finns lite luft, säger Anders Lillienau.

Läs mer:

Läs mer: Slutförvaret – 5 frågor om största miljöprövningen någonsin

2. Myndigheter säger ja, organisationer nej.

Svensk kärnbränslehantering, SKB, vill anlägga ett slutförvar för använt kärnbränsle 500 meter under mark i Forsmark, och bygga en inkapslingsanläggning i Oskarshamn.

Anläggningen i Forsmark byggs enligt ett koncept som ska klara förslutning i 100 000 år utan att det radioaktiva materialet läcker ut, och utan att det krävs övervakning.

I salen fanns på tisdagen ett åttiotal personer som representerade SKB, myndigheter och olika miljöorganisationer. Samtliga myndigheter tillstyrkte ansökan, om än med vissa villkor, förutom Östhammars kommun. I början av nästa år ska en folkomröstning hållas där, och den vill kommunen invänta resultatet av.

Naturvårdsverket och länsstyrelsen i Uppsala län lämnade inget yrkande när det gäller den joniserande strålningen. ”Vi har ingen kompetens i den frågan” menade länsstyrelsen.

Länsstyrelsen i Kalmar län tillstyrkte, men menar att det finns flera frågor som behöver få svar. ”Vi ser med spänning fram mot måndag eftermiddag” sa deras representant. På måndag är planen att SKB ska svara på frågor från kritiker när det gäller slutförvarsmetod och platsval.

Miljörörelsen representeras av Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, Svenska naturskyddsföreningen, Miljörörelsens kärnavfallssekretariat, Jordens vänner och Folkkampanjen mot kärnkraft kärnvapen. Alla yrkade på att ansökan inte ska tillstyrkas.

3. Spännande att det äntligen startar

Svensk kärnbränslehantering har förberett frågan i 40 år.

– Det är väldigt spännande och stort att vi äntligen får den här frågan prövad. Det är mycket formalia än så länge, sa Eva Halldén, vd för SKB, i en paus.

– Vi har vänt på alla stenar. Nu är det intressant att se vilka frågor motparterna tar upp, sa hon.

4. Vad kan man vara säker på?

Strålskyddsmyndigheten, SSM, har en process som är parallell med domstolens. SSM granskar SKB:s ansökan utifrån kärntekniklagen, domstolen utifrån miljöbalken.

Under första dagen i domstolen redogjorde SSM för sin process, och vilka principer man utgår ifrån. I sitt ställningstagande har SSM bedömt vilka osäkerheter som finns förknippade med SKB:s koncept för ett slutförvar.

Under förhandlingen i domstolen lyfte SSM fram betydelsen av ett koncept med tre barriärer, där säkerheten inte ska vara beroende av enskilda komponenter. Och att ställningstagandet bygger på dagens kunskap.

– För att komma fram till att tillstyrka måste vi vara övertygade om att de osäkerheter som kvarstår inte har någon stor betydelse, sa Michael Egen, projektledare för granskningsprojektet hos SSM.

Flera av miljöorganisationerna på plats ifrågasatte hur det kan godtas att det finns en osäkerhet.

– Vad menas med att osäkerheten inte har någon betydelse? sa Agneta Liljesköld, Folkkampanjen mot kärnkraft kärnvapen.

Redan förra sommaren gav SSM ett preliminärt klartecken till SKB:s ansökan. I slutet av det här året ska de lämna ett slutligt yttrande till regeringen.

Ska rymma 12 000 ton kärnbränsle

Huvudförhandlingen i Mark- och miljödomstolen pågår i fem veckor. Före jul ska ett yttrande vara klart och lämnas till regeringen.

Samtidigt sker samma process hos Strålskyddsmyndigheten, SSM.

Efter ett eventuellt ja från regeringen ska frågor om villkor tillbaka till SSM och domstolen.

Ett slutförvar kan börja byggas på 2020-talet, om allt går som SKB planerat. Omkring 2080 är slutförvaret fyllt med 12 000 ton använt kärnbränsle och ska förslutas.

Anna Orring

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer