Kroppens metaller ska återvinnas

2016-09-27 17:01  

Höftkulor, knäleder och benspikar. Med start i höst ska metalldelar börja samlas in från krematorier i Sverige.

I somras trädde en ändring i begravningslagen i kraft. Den innebär att implantat och andra metalldelar som blir kvar efter en kremering ska återvinnas. Tidigare har metallen samlats in lokalt på krematorierna och grävts ned. Varje år handlar det om drygt 20 ton i hela landet.

Efter en upphandling står det klart att det blir ett norskt företag, Fønix miljø, som får uppdraget åt de 56 svenska krematorier som drivs av Svenska kyrkan.

Företaget ska ett par gånger per år samla in metalldelar från krematorierna, och sortera materialet i en egen anläggning som byggs upp i Sverige, troligen i Karlstad. Efter det skickas de olika metallsorterna till befintliga företag som upparbetar metallerna, tillsammans med annat metallskrot.

– Det är mest järn och titan. Sedan guld, och kanske något silver, men det mäts i kilo, inte i ton, säger Torbjörn Samuelsson, rådgivare åt Sveriges kyrkogårds- och krematorieförbund.

I princip all metall som finns kvar efter kremationen ska återvinnas, både sådant som finns i kroppen och eventuella metalldelar från kistan.

Större metalldelar sorteras ut för hand, innan resterna efter kremationen går igenom en så kallad askberedare, det vill säga en kvarn där det mals till finare stoft. Hålen i askberedarna är cirka 3 millimeter stora, så mindre metalldelar kommer även i fortsättningen att kunna följa med ner i urnan.

– Om den avlidna har haft en tunn halskedja på sig i kremeringen kan det bli så smått att den går igenom askberedaren.

Överskottet från metallåtervinningen ska gå till Allmänna arvsfonden, enligt lagändringen. Vad det kan bli per år beror på metallpriserna.

– Jag tror att det kan bli några miljoner kronor per år, säger Torbjörn Samuelsson.

I Norge har Fønix miljø AS sedan tidigare samma uppdrag åt flertalet av de norska krematorierna.

 

Gilla Ny Teknik på Facebook

Kremationer

I Sverige kremeras drygt 80 procent av alla avlidna. Det motsvarade förra året nära 74 000 kremationer. Både antalet och andelen stiger stadigt över tid.

Sverige har 59 krematorier. Tre drivs av kommuner: två i Stockholm och en i Tranås.

Anna Orring

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Debatt