Klimatutsläppen i Sverige minskade rekordmycket 2020

2021-05-12 10:49  
Utsläppen från personbilstrafiken minskade under 2020, men de ökade från tunga transporter. Arkivbild. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Sveriges utsläpp av växthusgaser minskade rekordmycket under pandemiåret 2020. Men minskningen blev mindre än tidigare prognoser visat, trots restriktioner och en ovanligt varm vinter. Det framgår av Naturvårdsverkets sammanställning.

I slutet av förra året beräknade forskningsorganisationen Global Carbon Project att Sveriges klimatutsläpp borde hade minskat med 10 procent under 2020. Men när Naturvårdsverket nu sammanställer sin preliminära årsrapport landar siffran på 6,8 procent. Fast även om minskningen inte blev lika stor som väntat, så är det den största som någonsin har rapporterats i Sverige sedan mätningarna började 1990.

– Det är en rekordminskning. Det enda år som kommer i närheten är finanskrisen 2009, säger Anna-Karin Nyström, chef för Klimatmålsenheten på Naturvårdsverket.

Risk för återgång

Mycket pekar dock på att utsläppen återgår till 2019 års nivåer redan under detta år, tillägger hon.

– För att uppnå klimatmålet att ha nettonollutsläpp senast 2045 måste utsläppsminskningarna vara så här stora i snitt varje år, eller till och med lite större, säger Anna-Karin Nyström.

Läs mer: Studie: Växtlighetens upptag av koldioxid kan minska

De största minskningarna under 2020 skedde inom industrin, transportsektorn samt el och fjärrvärme, som tillsammans står för nästan 75 procent av Sveriges utsläpp.

Minskningarna inom sektorn för el och fjärrvärme beror dels på den milda vintern, dels på regleringar och prishöjningar som bidragit till att fasa ut fossila bränslen från svenska anläggningar. När det gäller transportsektorn och industrin har minskningarna i stället en tydlig koppling till restriktionerna under pandemin.

Ökade transporter

För vägtransporter var det dock i första hand utsläpp från persontransporter som minskade under 2020. Utsläppen från tunga transporter steg i stället, vilket enligt Anna-Karin Nyström skulle kunna kopplas till en ökad e-handel. Om det köpbeteendet håller i sig och persontransporterna återgår till normala nivåer efter pandemin kan de totala utsläppen från transporterna alltså öka i stället för att minska.

– Sverige har ju ett tufft klimatmål till 2030, att utsläppen ska minska med 70 procent jämfört med 2010. Så om det ska uppnås gäller det att fokusera brett på både tung trafik och personbilstrafik, säger Anna-Karin Nyström.

Läs mer: Lundabolag vill minska matsvinnet med ätbar förpackning 

2020 utgör ett av etappmålen på väg mot Sveriges klimatmål för 2045. Då skulle den del av utsläppen som inte ingår i EU:s utsläppshandel ha minskat till 28,6 miljoner ton koldioxidekvivalenter, varav högst 6,7 miljoner ton kan vara utsläppskrediter i form av investeringar i andra länders utsläppsminskningar. Genom att räkna in drygt två miljoner utsläppskrediter kan Sverige alltså klara det etappmålet – och det hade sannolikt uppnåtts även utan pandemieffekten. Men då hade det krävts ännu fler utsläppskrediter.

– Många hade nog hoppats på att vi inte skulle behöva utnyttja några krediter, men nu klarar vi i alla fall målet.

"Både förfärad och optimistisk"

Hur ser du på möjligheten att klara det slutliga klimatmålet, att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser alls senast år 2045?

– Jag tycker att man kan vara både förfärad och optimistisk. Tittar man generellt på utvecklingen hittills, bortsett från undantaget 2020, så minskar utsläppen alldeles för långsamt. Och när vi räknar på vad de styrmedel som regeringen hittills har beslutat så räcker det inte alls, säger Anna-Karin Nyström.

– Men om man tittar på alla de initiativ och investeringsplaner som finns inom näringslivet för att ställa om till fossilfri produktion, och alla de beslut om styrmedel som kan tas framöver, så tycker jag att det är mycket som pekar på att det kommer att bli stora kliv åt rätt håll. Då kan det hända mycket på en gång, och då finns det anledning att vara optimistisk, säger Anna-Karin Nyström.

Fakta: Sveriges klimatutsläpp 2020

Under 2020 minskade Sveriges territoriella utsläpp med 6,8 procent jämfört med 2019.

Så här såg utsläppen ut under 2020 (mätt i koldioxidekvivalenter, och procentuell förändring jämfört med 2019 inom parentes):

Industri: 14,5 miljoner ton (-10,8%)

El och fjärrvärme: 3,5 miljoner ton (-23,3%)

Inrikes transporter: 15,8 miljoner ton (-5,3%)

Avfall: 1,04 miljoner ton (-4,6%&)

Jordbruk: 6,91 miljoner ton (-0,6%)

Produktanvändning: 1,52 miljoner ton (0%)

Uppvärmning av bostäder och lokaler: 0,8 miljoner ton (0%)

Arbetsmaskiner: 3,36 miljoner ton (+9,9%)

Totalt: 47,43 miljoner ton (-6,8 procent)

Naturvårdsverket sammanställer varje år sedan 1990 statistik över Sveriges territoriella utsläpp av växthusgaser, det vill säga de utsläpp som uppstår inom Sveriges gränser.

Sedan mätningarna började har de territoriella utsläppen minskat med cirka 30 procent. Under samma tid har de konsumtionsbaserade utsläppen ökat, som även inkluderar varor och tjänster som ger utsläpp utanför Sveriges gränser. Den statistiken är dock inte lika detaljerad.

Enligt klimatmålet ska Sveriges territoriella utsläpp senast 2045 ha minskats med minst till 85 procent jämfört med 1990 års nivåer.

De resterande utsläppen (15 procent) – som väntas komma från bland annat jordbruket, där utsläpp från exempelvis boskap är svåra att få bort – ska enligt planen kompenseras med åtgärder som tar upp koldioxid från atmosfären, till exempel växande skogar och koldioxiodinfångning i kraftvärmeverk som eldas med biobränslen.

Källa: Naturvårdsverket

Jörn Spolander/TT

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer