Här är PFAS-domen – vattenbolaget skyldigt att betala skadestånd

2021-04-13 14:36  

Ur kranarna flödade dricksvatten som var förorenat med högfluorerade kemikalier (PFAS). Nu är domen här Blekinge tingsrätt meddelar att det kommunala vattenbolaget i Ronneby är skyldigt att betala skadestånd till invånare i Kallinge som fått förorenat dricksvatten i kranarna

(Uppdaterad)

Det har Blekinge tingsrätt kommit fram till sedan 165 invånare i Kallinge stämt bolaget.

Skadeståndsskyldigheten gäller kompensation för personskada i form av förhöjda halter av PFAS i blodet, vilket kan ge hälsorisker. Däremot är bolaget inte att betala skadestånd för den oro för ohälsa som uppstått.

– Vi menar att det föreligger en faktisk skada redan genom att vi vet att vi har de här gifterna i kroppen och inte blir av med dem, säger Herman Afzelius, ordförande i PFAS-föreningen.

Dag efter dag drack flera tusen invånare i Kallinge förorenat dricksvatten. Boven i dramat var det brandskum som under många år användes när flygflottiljen F17 övade brandsläckning.

Kemikalier sipprade ner i grundvattnet och till den vattentäkt där Kallingebornas vatten hämtades, ända tills vattenverket i Brantafors akutstängdes när skandalen uppdagades 2013.

165 invånare har stämt

Totalt 165 invånare har stämt Ronnebys kommunala vattenbolag Miljöteknik, men utan att precisera några skadeståndskrav i kronor och ören. I dagens dom klargörs bara om det finns ett skadeståndsansvar eller inte.

Kommunen har bestridit skadeståndsskyldighet och båda parter anser sig finna stöd för sin sak i såväl svensk som internationell forskning.

Fakta: PFAS

PFAS (poly- och perfluorerade alkylsubstanser) förekommer inte naturligt, utan började framställas i större skala på 1950-talet.

PFAS är samlingsnamn för ungefär 4 700 olika industriframställda ämnen med liknande struktur och delvis gemensamma egenskaper.

PFAS innehåller fluoratomer på särskilda platser och molekylerna kännetecknas av att de har en vattenlöslig och en fettlöslig sida. Detta ger dem särskilda ytegenskaper, vilket exempelvis utnyttjas för att göra hållbara bubblor i brandskum, bra glid i skidvalla och vattenavstötande impregnering för textilier och golv.

Andra användningsområden är beläggning i stekpannor och i vissa typer av matförpackningar, till exempel till hamburgare, popcorn och på smörgåspapper.

PFAS är mycket långlivade föreningar, som bryts ned synnerligen långsamt. När de väl hamnat i naturen blir de kvar. Därför är de ett svårt problem i exempelvis vattentäkter.

Inom EU är det sedan 2008 förbjudet att använda PFAS-ämnet PFOS och sedan 2020 är det förbjudet att använda ämnet PFOA.

Den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) tog i september i fjol fram nya hälsobaserade gränsvärden för PFAS-familjen och de ska inom två år implementeras i Sverige.

Källor: Nationalencyklopedin och Livsmedelsverket

Fakta: Negativa effekter på hälsan

PFAS har flera negativa effekter på hälsan. Till exempel påverkas njurar, lever och kolesterolhalt. Det finns även studier som visar att PFAS hämmar kroppens immunförsvar, vilket ökar risken för infektioner och ger ett försämrat immunsvar på vaccinationer. Dessutom kopplas PFAS till ökad risk för vissa typer av cancer.

Forskare vid Arbets- och miljömedicin (AMM) i Lund och Göteborg har i flera år studerat PFAS och hälsorisker i befolkningen i Ronneby kommun.

Studier där visar att det sammantaget inte finns en ökad risk för cancer, men att det finns måttligt ökade risker för sällsynta cancerformer som testikel- och njurcancer.

AMM-forskning visar även på en måttligt ökad risk för sjukdomen polycystiskt ovarialsyndrom (PCOS), som är en godartad gynekologisk sjukdom som kan göra det svårt för kvinnor att bli gravida.

Foster, spädbarn och barn tycks vara extra känsliga för PFAS. Ämnena kan föras över via moderkakan och via amning.

Ronnebystudierna visar dock inte på någon ökad förekomst av havandeskapsförgiftning, sköldkörtelsjukdomar eller inflammatorisk tarmsjukdom, vilket man hade sett i en stor amerikansk studie.

Källor: Nationalencyklopedin, Livsmedelsverket och AMM

Mer om: PFAS

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer