Halter av kvicksilver ökar i fisken trots minskade utsläpp

2019-08-09 16:45  
Torsk. Foto: John Leffmann

De senaste 30 åren har utsläppen av kvicksilver gått ned – men under samma period har halterna i amerikansk torsk stigit med upp till 23 procent. Nu tror Harvard att de har en förklaring.

När regnet för atmosfärens kvicksilver till jordytan så omvandlar mikroorganismer ämnet till metylkvicksilver, en fettlöslig organisk förening. Sedan kan resan börja uppför näringskedjan till våra tallrikar.

En stor källa är förbränning av kol, där USA och Europa har minskat sina nivåer. Exempelvis sänkte de amerikanska kolkraftverken sina kvicksilverutsläpp med 85 procent på tio år – från 41 700 kilo 2006, till bara 6 300 kilo 2016.

Även om andra länder har ökat sin kolkraft så sjunker de globala kvicksilverutsläpp som orsakas av mänsklig aktivitet. Mellan 1990 och 2010 gick utsläppen från 2 890 megagram per år till 2 280 megagram (en miljon gram).     

Kvicksilver minskar i atmosfären – ökar i fisken

Men samtidigt som halterna av atmosfäriskt kvicksilver har sjunkit visar mätningar av atlanttorsk fångad i Mainebukten att fiskens halter av metylkvicksilver har ökat med upp till 23 procent under de senaste 30 åren.

Forskare vid Harvard University har utrett vad som ligger bakom den motsägelsefulla utvecklingen, och svaret är en kombination av klimatförändringar och överfiske.

Forskarna skapade bland annat simuleringsmodeller för hur temperaturförändringar i vattnet kan påverka mängden metylkvicksilver i fisken. Sedan 1969 har man mätt halterna i blåfenad tonfisk som lever i bukten, och enligt Harvard-teamets modeller kan uppvärmningen vara ansvarig för så mycket som en 56-procentig ökning av metylkvicksilver i arten.

Ökningen tros bero på att varmare temperaturer gör tonfisken mer aktiv, vilket innebär att den konsumerar en större mängd giftig föda. 

Avgörande vilken föda fisken har valt

I fallet med torsken handlar det om en förändring av vad den äter. Efter en lång tids överfiske kollapsade sillpopulationen utanför USA:s östkust på 70-talet. Då valde torsken i stället föda med lägre kvicksilverhalter, exempelvis hummer och sardin.

Pigghajar red i stället ut krisen genom att livnära sig på extremt kvicksilverrik bläckfisk. När sillen kom tillbaka steg också kvicksilverhalterna i torsken, medan de sjönk i pigghajar.

Samtidigt är Mainebukten ett av de havsområden som har haft den snabbaste temperaturutvecklingen i världen, och forskarna är öppna för att även detta kan bidra till ackumulationen av metylkvicksilver hos torsken.

– Det här är verkligen den första undersökningen som studerar migrerande havsfisk och tittar på de potentiella effekterna av temperaturer och överfiske samtidigt, säger Elsie Sunderland som är miljökemist vid Harvard University till Science News.

Hon är medförfattare till den artikel som teamet publicerade i tidskriften Nature.    

John Edgren

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Debatt