Guteland klimatgeneral i EU: ”Jättestort och ansvarsfyllt”

2020-03-03 15:39  
Socialdemokraternas Jytte Guteland utsedd till EU-parlamentets så kallade rapportör om klimatlagen. Foto: Jessica Gow / TT

EU:s arbete för klimatneutralitet får en tung svensk prägel – åtminstone i EU-parlamentet. Svenska ledamoten Jytte Guteland (S) blir "klimatgeneral" för nollutsläpp år 2050.

Det lagförslag som EU-kommissionens lägger fram under onsdagen syftar till att göra EU klimatneutralt om 30 år. För att det ska kunna bli verklighet krävs klartecken från både medlemsländerna och EU-parlamentet.

Det sistnämndas ja ska ordnas av Guteland.

– Jättestort och ansvarsfyllt, säger hon själv till TT efter att ha utsetts till parlamentets så kallade rapportör om klimatlagen.

Läs mer: Dramatiskt minskade utsläpp i Kina efter coronavirusets utbrott

– Det är en ramlag som ska verka styrande för att få ner utsläppen. För mig kommer det att handla om helheten och att klimatlagen ska vara ambitiös och pådrivande mot klimatneutralitet och det är det stora målet, säger Guteland.

Guteland: Förpliktigar EU att göra mer

Kommissionen flaggade för sin klimatlag redan i december, då även EU:s stats- och regeringschefer – exklusive Polens – lovade att ställa upp på klimatneutraliteten.

Läs mer: Framtidens extremväder riskerar att göra oss strömlösa

Att kommissionen talat så brett och vitt om sin "gröna giv" – Green Deal på engelska – hoppas Guteland kunna utnyttja för att få till ordentliga åtgärder.

– Green Deal och klimatlagen ligger väldigt mycket i centrum för kommissionens agenda och det förpliktigar alla EU:s institutioner och hela EU att göra mycket mer. Och det kommer jag att ta fasta på, säger Jytte Guteland.

Fakta: Så funkar det i EU

I allmänhet fungerar EU-maskineriet i fyra steg för att göra politiska idéer till lagstiftning.

De stora linjerna läggs ut vid stats- och regeringschefernas regelbundna toppmöten, där länderna enas om uppmaningar till EU-kommissionen om diverse åtgärder inom olika områden.

EU-kommissionen undersöker och utreder och förvandlar sedan uppmaningarna till konkreta lagförslag.

Merparten av förslagen behöver sedan godkännas i två separata spår: dels av medlemsländerna i ministerrådet, dels av EU-parlamentet. Behandlingen kan ta lång tid och leder ofta till att förslagen ändras rejält, beroende på olika viljor och åsikter hos länder och partigrupper.

När ministerrådet och parlamentet på varsitt håll enats om sin åsikt vidtar sedan kompromissförhandlingar för att enas om en gemensam linje. Även den proceduren kan ta lång tid innan alla är nöjda.

Wiktor Nummelin/TT

Mer om: EU Nollutsläpp

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer