Förslaget till regeringen: Högre mål för minskat matsvinn

2020-02-24 17:25  
Matavfallet från hushållen behöver minska snabbare, enligt Naturvårdsverket. Nästan hälften bedöms vara onödigt avfall – alltså matsvinn. Foto: Pontus Lundahl/TT

Allt mindre mat slängs i onödan i Sverige. Men utvecklingen går för långsamt, anser Naturvårdsverket. Nu föreslår verket en höjd ambition, så att livsmedelsavfallet minskar med 20 procent från i år till 2025. Större delen av avfallet kommer från hushållen.

Förslaget läggs till regeringen, som ska besluta om nya etappmål i arbetet för att nå FN:s ambitioner om hållbarhet.

– Matavfallet behöver minska fortare än det gör i dag, säger Christina Jonsson, handläggare på Naturvårdsverket.

Enligt verkets förslag ska livsmedelsavfallet per invånare minska med 20 viktprocent till 2025.

Säkrare siffror

Samtidigt visar färsk statistik att matsvinnet i livsmedelsbutiker är större än man tidigare bedömt. Omkring 100 000 ton mat slängdes av handeln under 2018. Insamling av nya data har gett ett säkrare underlag, som bekräftar misstanken att tidigare uppskattningar varit för låga.

Men hushållen slänger betydligt mer. Nästan 920 000 ton livsmedel slängdes av svenska hushåll 2018, enligt statistik som Naturvårdsverket samlar in för vartannat år. Lite mindre än hälften, 420 000 ton, bedöms ha varit onödigt avfall – alltså svinn.

Läs mer: Så mycket kan ett äppelskrutt skada naturen

– Den största miljö- och klimatpåverkan från livsmedel sker under själva produktionen. Det går åt till exempel vatten, bekämpningsmedel och mark. Till det kommer transporterna. Om vi då slänger livsmedlen, då har ju miljöpåverkan skett i onödan, framhåller Christina Jonsson.

– Maten skulle också kunna räcka till flera om man fördelade den och slängde mindre, tillägger hon.

Stort intresse för att minska matavfall

Naturvårdsverkets bild är att det finns ett stort intresse för att minska matavfallet.

– Många aktörer efterfrågar mål att jobba mot. Det kan vara inom handeln, eller i skolmatsalar, på äldreboenden eller sjukhus, säger Christina Jonsson.

Läs mer: "Bionedbrytbar" plastpåse fortfarande hel efter tre år i havsmiljö

I hushållen kan bättre planering och förvaring minska matavfallet. En annan sak att tänka på är skillnaden mellan sista förbrukningsdag, som sätts på bland annat kött, och bäst före-märkning.

– Om det står bäst före-datum på ett mjölkpaket så kommer ju inte den mjölken att bli dålig och odrickbar just den dagen. Det är bara en märkning av hur länge kvaliteten är som bäst. Man får smaka, lukta och testa sig fram, säger Christina Jonsson.

Fakta / Titta, lukta och smaka

Några tips om hur vi alla kan minska matavfallet hemma:

Planera inköpen. Kolla vad som finns kylskåpet innan du handlar.

Tänk på hur olika livsmedel ska förvaras.

Ha en restdag varje vecka, då rester plockas fram och äts upp.

Förväxla inte ”bäst före”-datum med sista förbrukningsdag. Märkningen "sista förbrukningsdag" sätts på kött och andra varor som faktiskt kan vara farliga att äta efter angiven dag. "Bäst före" är en kvalitetsmärkning. I de flesta fall går livsmedlet att äta även senare, under olika lång tid. Man får titta, lukta och smaka för att kolla!

Visst matavfall bedöms som oundvikligt, till exempel skal och kaffesump.

Källa: Naturvårdsverket

Micke Larsson/TT

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer