Extremkylan i Texas kan kopplas till varmare Arktis

2021-09-03 08:17  
Rekordlåga temperaturer drabbade den amerikanska delstaten Texas i februari 2021. Foto: Amanda Mccoy

Planeten blir varmare – men det betyder inte att vintrarna enbart blir mildare. Den snabba uppvärmningen i Arktis kan ha bidragit till den extrema kyla som slog ut Texas elsystem i februari, enligt en ny studie.

Texas är känt för vidsträckta ökenlandskap och i det närmaste olidliga värmeböljor. Men i februari bäddades den amerikanska delstaten in i snö och is och på vissa platser uppmättes den kallaste temperaturen på över hundra år. Den extrema kylan ledde till att flera hundra människor dog och elnätet kollapsade. Ekonomiskt beräknas skadorna uppgå till närmare 200 miljarder dollar.

Att extremväder som häftiga regn och värmeböljor blir vanligare i klimatförändringens spår råder det konsensus kring. Större oenighet gäller huruvida det även leder till mer intensiva köldextremer – något som forskare från bland annat University of Massachusetts Lowell i USA undersöker närmare i en studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Science.

Läs mer: Ny japansk ö bildad av vulkanutbrott

Variationer i polarvirveln

Med hjälp av observationsstudier och en klimatmodell anser sig forskarna hitta stöd för en trolig koppling mellan den snabba uppvärmningen i Arktis, variationer i den stratosfäriska polarvirveln och den typ av extremt vinterväder som drabbade södra USA tidigare i år.

– Förändringar på platser vi uppfattar som avlägsna, som Arktis, kan verkligen påverka vidsträckta områden, säger Mathew Barlow, medförfattare och professor i atmosfärsvetenskap, i en videoklipp kopplat till studien.

– Bara för att du inte kan se förändringarna i din egen trädgård betyder det inte att de inte kommer att påverka dig.

De extrema köldknäpparna kan tyckas paradoxala när planeten blir allt varmare. Men de naturliga variationerna utesluter inte att en riktig köldsmocka inträffar då och då. Och för att förstå dem bättre riktar forskarna sin uppmärksamhet mot den stratosfäriska polarvirveln. Den är en slags karusell av arktisk luft som snurrar ovanför Nordpolen, främst under vintern. Den håller vanligtvis den kalla luften på plats, men blir det störningar märks det snart av i vädret på annat håll.

Läs mer: Kraftigt avtryck – när fabrikerna blev skrytbyggen

Naturlig variabilitet

När det handlar om störningar i polarvirveln pratas det ofta om fenomenet ”plötslig stratosfärisk uppvärmning” som leder till att kall luft strömmar ner från Arktis. Men i studien lyfts en annan variant av störning fram – när den stratosfäriska polarvirveln antar en mer utsträckt snarare än cirkulär form.

De senaste 40 åren har det blivit vanligare att polarvirveln blir utsträckt, enligt forskarna. De framhåller att den typen av störning, som de menar kan vara orsakad av uppvärmningen i Arktis, kan öka förutsättningarna för köldextremer på platser som Texas.

– Det är intressant. Men det är viktigt att komma ihåg att det finns en stor naturlig variabilitet från ett år till ett annat, säger Erik Kjellström, professor i klimatologi, till TT.

– Observationsserierna i studien är också ganska korta. Det är inte säkert att det finns en koppling till den globala uppvärmningen.

För att stärka sin hypotes använder sig forskarna av en klimatmodell som manipuleras med mer snö över Sibirien och mindre havsis i östra Arktis för att efterlikna observerade mönster. Men Kjellström tycker att modellen är allt för förenklad och grovt upplöst.

– Jag skulle gärna se att de använde flera betydligt mer högupplösta modeller för att titta på dessa samband, säger han.

– Jag skulle inte dra för stora växlar på sambanden utan att först titta på flera studier och klimatmodeller. Men resultatet pekar ju på att det ligger något i detta.

Forskarna framhåller att samhället inte kan överge beredskapen för kalla extremer bara för att världen blir varmare. Kjellström håller med om att studien kanske kan användas som underlag för att stärka beredskapen inför en viss säsong, när förutsättningarna i Arktis är gynnsamma för att extremkyla kan uppstå på sydligare breddgrader.

Läs mer: Forskare: ”Teknik räcker inte för att lösa klimatkrisen”

Allt varmare

Däremot kan studien inte direkt säga något om risken för framtida extremköldknäppar, eftersom dess fokus har legat på att tolka mekanismer och trender kring det observerade klimatet de senaste decennierna.

– Men även om frekvensen av den här typen av kalla episoder eventuellt blir fler och kanske vanligare så kommer de gradvis att inträffa i en värld som blir allt varmare, säger Kjellström.

– Förutsättningarna för de allra värsta extremerna bör därför minska över tid, även vid kraftiga kalluftsutbrott från Arktis. Jag har svårt att se att det här skulle generera väldigt mycket kallare extremer än de som man har sett sedan tidigare.

Fakta: Snabb uppvärmning

Arktis är polarområdet runt Nordpolen. Det finns olika sätt att bestämma vad som tillhör Arktis, bland annat genom temperaturen eller trädgränsen. Men ofta räknas den nordligaste delen av Norge, större delen av Island, hela Grönland, de norra kusterna i Alaska, Kanada och Ryssland samt Norra ishavet som Arktis.

Den globala uppvärmningen går enligt forskare ungefär dubbelt så snabbt i Arktis som i resten av världen.

Uppvärmningen av Arktis har stor påverkan både lokalt och för klimatet som helhet. Minskningen av havsisen är en av de mest slående konsekvenserna av den pågående globala uppvärmningen, enligt SMHI.

Sofia Eriksson/TT

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer