Enbart ny teknik räddar inte klimatet – det krävs beteendeförändring

2021-10-27 10:58  

Vi måste ändra våra beteenden för att klimatmålen ska nås. Enbart teknikutveckling räcker inte, visar en färsk forskningsrapport.

Hur ska vi konsumera i framtiden så att klimatmålen uppnås? Riksdagens parlamentariska miljömålsberedning har bett Mistra Sustainable Consumption om hjälp, och 13 forskare från Chalmers tekniska högskola, Kungliga tekniska högskolan och IVL Miljöinstitutet har samarbetat för att svara.

– Slutsatsen är att vi både behöver storsatsa på ny klimatsmart teknik och ändra beteendet när det gäller den mest klimatbelastande konsumtionen för att nå riktigt låga utsläpp, säger Jörgen Larsson, docent på Chalmers inom hållbar konsumtion, och projektledare för rapporten.

Läs mer: Vi vill se snabba klimatåtgärder – men vill inte ändra livsstil

Rapporten som forskarna har tagit fram bygger på tidigare forskning om konsumtion och klimat som sammanställts.

Forskarna målar upp scenarier med olika grad av teknikutveckling och beteendeförändringar.

Enbart teknikutveckling

Om vi bara litar till teknikutvecklingen, och helt slopar fossildrivna fordon, gör fossilfritt stål och koldioxidfri cement, så hamnar utsläppsnotan högt.

– Då landar vi i utsläppsnivåer över den globalt genomsnittliga nivån som är i linje med målen i Parisavtalet. En viktig slutsats är att dagens ensidiga fokus på teknik i klimatpolitiken riskerar att inte minska utsläppen i tillräckligt hög grad. Men tillsammans med beteendeförändringar blir bilden en annan.

Läs mer: Studie: Livsfarlig framtid för nyfödda

Det krävs att vi också ändrar vår konsumtion och vårt beteende, konstaterar han.

Frågan är bara hur mycket. Forskarna har räknat på två alternativ, ett med teknikutveckling och rätt måttliga beteendeförändringar, och ett med teknikutveckling och rejäla beteendeförändringar.

– Jokern i leken är de negativa utsläppen. De har vi inte vägt in här. Om det fungerar så behöver vi inte göra lika mycket.

De årliga utsläppen i Sverige motsvarar fem ton koldioxid per person. Räknas vår totala konsumtion, alltså även utsläpp utanför Sverige, handlar det om nästan dubbelt så mycket, nio ton per år, förklarar han. På sikt krävs en minskning till noll, men för att nå Parisavtalet handlar det enligt de flesta forskningsstudier om mellan 0,5 och 2,5 ton per person till 2050.

– Det är det globala snittet. Men ska vi bara ned till det, eller lägre? Många tycker att Sverige är ett rikt land med bra teknologi som kan göra mer.

Teknik- och beteendeförändringar

I scenariot med teknikutveckling och mer måttliga beteendeförändringar så räknar forskarna med att vi fortsätter att öka utrikesflygandet, 2050 kommer det att vara på samma nivå som 2019. Vi äter bara hälften så mycket nötkött, och samma mängder gris- och kycklingkött. Självkörande bilar införs, och färre kommer då att själv äga en bil. Dessutom byggs bara hälften så mycket nya bostäder, i stället byggs lokaler om till bostäder.

– Vi hamnar på nivåer som innebär en större chans att nå utsläpp i linje med Parisavtalet.

Omfattande teknik- och beteendeförändringar

Men för att säkert hamna under nivån för Parisavtalet krävs mer. En kraftfull teknisk utveckling, med helt stopp för fossila bränslen, minskning av flygandet, rejält minskad konsumtion av nötkött och mejeriprodukter. Dessutom minskat byggande av bostäder och vägar.

– Den stora förändringen är att utrikesflyget minskar med hälften, framförallt interkontinentala flygningar, som till Thailand och USA. Tågresorna ökar, och så förändras kosten.

Utsläppen kan då komma ned till 1 ton per person och år, om resten av världen också genomför en klimatomställningar.

– Scenariot med omfattande beteendeförändringar är ett teoretiskt tankeexperiment, som syftar till att visa hur lågt vi kan nå med hjälp av både teknik- och beteendeförändringar och ändå leva ett modernt liv, säger Jörgen Larsson.

Fakta: Konsumtion och klimat

Konsumtion av transporter, boende, livsmedel, kläder och skor, övrig konsumtion, offentlig konsumtion och investeringar har undersökts, både de utsläpp som sker i Sverige, och de som sker i andra länder.

Olika scenarier har ritats upp:

Ett territoriellt scenario där nödvändiga beslut tas för att nå de nationella klimatmålen.

Ett scenario med både teknikutveckling och beteendeförändringar.

Ett scenario med teknikutveckling och omfattande beteendeförändringar.

Bara de två som också innebär beteendeförändringar gör att nivåerna i linje med Parisavtalet nås.

Forskarna har inte räknat in negativa utsläpp, det vill säga koldioxidinfångning och lagring.

De forskare som deltagit är förutom projektledaren Jörgen Larsson, docent med inriktning på hållbar konsumtion vid Chalmers, bland andra Johannes Morfeldt, Daniel Johansson, Johan Rootzén, Cecilia Hult, Jonas Åkerman, Fredrik Hedenus, Frances Sprei, Jonas Nässén.

Källa: Konsumtionsbaserade scenarier för Sverige - underlag för diskussioner om nya klimatmål, Mistra Sustainable Consumtion

Johanna Cederblad/TT

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer