EM i klimat – tunga omröstningar i EU: ”Gåshud”

2022-06-07 16:37  
Koldioxidutsläpp från skogs- och markanvändning är ett av ämnena som EU-parlamentet röstar om under onsdagen. Arkivbild. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Hur mycket måste göras för att få klimatet att må tillräckligt bra till år 2030? Tunga omröstningar i EU-parlamentet får visa vad politikerna tycker är möjligt.

Sällan har så många och så viktiga förslag bankats ihop till en och samma eftermiddag. I två rejäla sittningar på onsdagen ska EU-parlamentets ledamöter försöka enas om sin syn på hur klimatet ska bli bättre. Åtta tunga delar i EU-kommissionens "Fit for 55"-paket ska gås igenom.

– Lite som ett EM för klimatpolitiken, konstaterar Jytte Guteland (S) på en digital pressträff med flera av de övriga svenska ledamöterna i parlamentet.

– Det här är EU:s största klimatpaket någonsin. Jag får nästa lite gåshud när jag tänker på det, säger kollegan Emma Wiesner (C).

Redo för 55?

Allt bygger på de förslag som EU-kommissionen presenterade i fjol somras i avsikt att uppfylla EU:s mål att till år 2030 ha minskat utsläppen med 55 procent jämfört med nivåerna år 1990.

Det ska bland annat göras med nya regler för handeln med utsläppsrätter, en "koldioxidtull" för vissa varor från länder med lägre klimatkrav och en utfasning av nya bensin- och dieselfordon. Med mera.

Läs mer: Oviss kamp för klimatet när EU ska bli ”fit for 55”

Flera av de svenska ledamöterna har spelat viktiga roller i EU-parlamentets hantering av lagförslagen, mestadels i miljöutskottet.

Jessica Polfjärd (M) har varit huvudansvarig för det så kallade ESR-systemet för hur ansvaret ska fördelas mellan de olika länderna.

– Vi har en historisk överenskommelse om att alla länder i EU måste ha bindande utsläppsmål. Vi måste göra det här i tid, annars kommer uppförsbacken att växa och bli ännu större i framtiden, säger Polfjärd.

Förhandla vidare

För svensk del har mycket fokus legat på utsläppen från skog och mark – förkortat LULUCF i klimatsammanhang.

Kommissionen vill gärna att mer skog ska skyddas och användas som kolsänka. För mycket, tycker skogsindustrin. För lite, anser de gröna.

– Det är verkligen bråttom att vi alla förstår att vi är i ett klimatnödläge och att varje land och varje sektor måste höja sina ambitioner och ta sitt fulla ansvar, säger Pär Holmgren (MP) på en pressträff med EU-parlamentskollegor från Danmark, Finland och Irland.

Onsdagens röstande är samtidigt ingen målgång. Det som EU-parlamentet nu enas om går i stället vidare till slutförhandlingar med EU:s medlemsländer i ministerrådet. Först när de förhandlingarna är över – kanske i höst, kanske under våren 2023 – vet vi vem som vinner eller förlorar i klimatkampen.

– Vi vinner inte något EM här, men vi börjar turneringen på ett bra sätt om vi får igenom det på miljöutskottets sätt, säger Malin Björk (V).

Fakta: Fit for 55

EU:s medlemsländer är överens om att hela EU ska vara klimatneutralt när det gäller utsläpp av växthusgaser år 2050. Inledningsvis är målet att utsläppen år 2030 ska ha minskats med 55 procent jämfört med basåret 1990.

För att nå dit lade EU-kommissionen fram 14 tunga förslag i fjol somras om allt från handeln med utsläppsrätter, ökad energieffektivitet och utfasning av bensinbilar till skärpta krav på skogsbruket och hållbara bränslen i flyg och fartygstrafik.

Förslagen behandlas just nu parallellt av medlemsländerna i ministerrådet och av EU-parlamentet. Därefter väntar kompromissförhandlingar från och med i sommar, i hopp om att nå slutgiltiga resultat i höst och under våren 2023.

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer