Bro utan utsläpp – härmar naturen

2017-12-12 11:18  

Hur bygger man Öresundsbron utan utsläpp? Inspirationen hämtas från naturen.

Två lag från näringslivet tävlar om det bästa förslaget för hur Öresundsbron skulle kunna byggas 2045 utan några utsläpp av växthusgaser. Tävlingen har lanserats av Naturvårdsverket.

De två lagen består av representanter från byggföretag, materialindustrin, konsulter, institut och lärosäten.

- Det roliga är att konkurrenter tävlar med varandra. Det är en modell som har körts på EU-nivå och som vi har hämtat, berättar Eva Dalenstam, innovationssamordnare på Naturvårdsverket.

Under fem tävlingsträffar får lagen lyssna på inspirationsföreläsare och vässa sina idéer. I förra veckan hölls ett tävlingstillfälle på Chalmers i Göteborg. Under våren väntar ytterligare tre träffar, bland annat i Kiruna och Stockholm.

- Jag tycker att det finns en väldig kreativitet och optimism i att tänka på ett helt nytt sätt. Det är fantastiskt att man kan ta sin vanliga nisch och tänka helt utanför, tycker Camilla Byström, trafikforskare på KTH och medlem i lag Gul.

Lagen behöver inte vara färdiga med sina förslag förrän i juni. Men Camilla Byström avslöjar att lag Gul redan nu funderar på en mindre bro där materialåtgången blir mindre och som kan ha flera funktioner.

Stor inspiration hämtas från naturen.

- Biomimik, att man härmar naturen, börjar bli vanligt inom transportinfrastruktur. Alla konstruktioner vi gör är solida, men naturen har inte råd med det. Snäckor är urstarka men består av flera lager, säger Camilla Byström.

Därför går tankarna i lag Gul mot en bro som är byggd i lager, i stället för i solitt material. Och kanske blir det inte två våningar, som dagens Öresundsbro.

- Starka konstruktioner som inte är solida, inte fyllda rakt igenom, kan halvera materialet. Det vi gör i dagsläget handlar mycket om kolfiber, men vi måste göra något som är billigare, säger Camilla Byström.

Men för att nå nollutsläpp som nettoresultat måste utsläppen från tillverkning kompenseras på något annat sätt.

- Vi måste producera saker. Platsen kan faktiskt producera energi genom vindfarmar, solkraft och vågenergi. Och produktionen behöver inte vara el, det kan vara mat också. Man kan odla musslor väldigt bra på platsen, säger Camilla Byström.

Kommer ni att lyckas lämna ett förslag på en bro som ger nollutsläpp?

- Ja, när vi får räkna in att vi producerar också, vilket vi får enligt reglerna, säger hon.

Tävlingsmodell från EU

Tävlingen heter Transformativ infrastruktur – innovation för nollutsläpp och är ett nytt grepp för att ta fram innovativa förslag för nollutsläpp till 2045.

Innovationsprogrammet Infrasweden 2030 har tagit fram lagindelningen. I de två tävlande lagen ingår representanter för cementindustri, stålindustri, anläggningsbranschen, konsulter, forskningsinstitut och akademi.

Inom europeisk pappersmassaindustri hölls en liknande tävling för några år sedan. Tanken med upplägget är att hämta inspiration från andra branscher och sätta ihop lag över koncern- och industrigränser för att tänka helt nytt.

I den europeiska tävlingen vann förslaget att använda en växtbaserad vätska, en så kallad hög eutektisk vätska, för att separera vedmassans beståndsdelar cellulosa, hemicellulosa och lignin. Lösningen sparar mycket energi i torkningsprocessen. Deltagare från tävlingen har nu bildat ett konsortium och förbereder en storskalig pilotanläggning där metoden ska användas för pappersmassaproduktion.

Linda Nohrstedt

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Debatt