30 år efter skogsdöden – hur mår skogen nu?

2016-05-20 15:51  
Ett av de undersökta markområdena i Tyskland. Foto: Steffen Schobel

Sura regn och skogsdöd var begrepp som präglade miljörapporteringen för 30 år sedan. En stor tysk undersökning kartlägger hälsoläget i skogen idag.

Under två dagar den här veckan har skogsforskare redogjort för en under undersökning som genomförts på 1900 platser i Tyskland, landet som på 1980-talet pekades ut som den stora boven när det gällde skogsdöden i Sverige, och som själv drabbades svårt av de sura regnen.

Forskarna träffades i Berlin för att redovisa och diskutera erfarenheterna av undersökningen, där prover tagits i hela Tyskland. Undersökningen är den tredje i ordningen och samordnas av Thüneninstitut für Waldökosysteme.

Man kan nu jämföra resultaten från två stora undersökningar, den första genomfördes åren 1987 – 1993 och den andra 2006 – 2008.

Resultatet av veckans genomgång visar att skogsmarken helt klart har återhämtat sig. Nedfallet från luften har minskat som ett resultat av diskussionen om de sura regnen på 1980-talet och de åtgärder som då vidtogs.

Men en utmaning är tillförseln av kväve som fortfarande är oroväckande hög. Därmed förändras artsammansättningen i skogarna, till nackdel för sällsynta arter, hävdar projektkoordinatorn Nicole Wellbrock vid Thüneninstitutet i Eberswalde.

Om jämvikten i näringsförsörjningen rubbas kan marken åter börja försuras, anser hon. Markens förmåga att lagra mer kväve börjar nå sin gräns. Fortsätter den stora tillförseln finns risk för att nitrat förstör grundvattnet.

Stora arealer skogsmark har under åren kalkats, vilket har förbättrat förhållandena. Ph-värdena stiger långsamt, men för en fortsatt positiv utveckling är det nödvändigt med minskad kvävetillförsel.

Tillförseln av tungmetaller via luften har också minskat även om tillförseln av bly och arsenik delvis är hög men binds relativt stabilt i marken.

En positiv inverkan de senaste 20 åren är övergången från barrträd till en blandning av lövträd och barrträd. Lövskogar blir inte lika försurade som barrskogar eftersom de binder mer organiskt material och kol i marken.

Mer bundet kol i marken bidrar till klimatskyddet i den pågående klimatförändringen, hävdar forskarna.

Den 700-sidiga rapporten finns att ladda ner från Thüneninstitutets webbplats.

Håkan Abrahamson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Debatt