”Tips till Stockholms stad: Så här skapas innovation”

2021-04-16 14:51  
Här ger Ny Tekniks Anders Frick några tips för stadens framtida innovationsarbete. Foto: TT

KRÖNIKA. Genom att polisanmäla utvecklarna av Öppna skolplattformen visar Stockholms stad att man inte har förstått hur innovation kommer till, nämligen med hjälp av öppenhet, transparens – och samarbete. Ny Tekniks Anders Frick listar några tips för stadens framtida innovationsarbete.

Centralisering. Bra ibland, men leder sällan till ökad innovation. I fallet med Stockholms stads skolplattform har vurmen för centralisering fått negativa effekter som direkt motverkar politikernas visioner.

De flesta politiker vill nämligen se en mer innovativ stad med ökad medborgerlig delaktighet och mer nöjda invånare. Hanteringen av skolplattformen innebär dock platt fall för detta, och visar att staden inte alls har förstått hur innovation skapas.

Kanske började vägen mot den kompletta dikeskörningen för sisådär 15 år sedan, när Stockholms stad genomförde en av Sveriges största it-upphandlingar i offentlig sektor någonsin. Hela 45 000 datorer skulle bytas ut mot standardiserade Windowsdatorer och allt skulle hanteras centralt. Dåvarande it-direktör valde aktivt bort lösningar baserade på öppen källkod, eftersom kommersiella standardlösningar skulle ge ”en förutsägbarhet när det gäller kostnader”.

Läs mer: Stockholms stad polisanmäler Öppna skolplattformen

Genomförandet hyllades från höger till vänster, men it-branschens gräsrötter var inte övertygade om centraliseringens finess. Enkelt måhända, men trögstyrt och innovationslöst, var bedömningen. Nåväl.

Kanske fortsatte det i april 2013 då stadens utbildningsdirektör tillsammans med utbildningsförvaltningens it-chef utlyste en upphandling av en ny it-baserad skolplattform. Då talades det om kontraktskostnader på 340 miljoner kronor, men totalbudgeten sattes senare till 695 miljoner kronor. Båda summorna är så höga att det nästan är svårt att greppa.

Ett it-system för 300 000 användare bör ju tekniskt sett inte vara speciellt mycket annorlunda än ett it-system för 3 000 användare. Dessutom har det ju visat sig att dessa miljoner inte räckte speciellt långt: kostnaden beräknas i dag vara närmare en miljard kronor – oräknat all arbetstid som frustrerade användare lagt ner på en otillräcklig plattform.

Är då Stockholms stad helt oförstående till hur innovation kommer till? Nej, snarare är det nog så att den ena Stockholmshanden inte riktigt vet vad den andra gör, men med en centraliseringskultur som sitter i väggarna är det svårt för goda exempel att komma fram. 

En satsning att inspireras av är projektet Ödis – Ökad användning av öppna data i Stockholmsregionen – som nyligen avslutades och vars syfte var att främja tillväxt och innovation inom näringslivet genom ökad användning av öppna data. Nu är inte skolplattformens fokus just på öppna data, men öppna data är å andra sidan mer än dataset med vattentemperaturer och parkeringsplatser; öppna data speglar ett tankesätt där öppenhet och transparens kommer först, och rent praktiskt underlättas genom tillgång till data.

Läs mer: Efter skandalerna – kodande föräldrar släpper egen skolapp

Öppen källkod, öppen forskning, öppna data – begrepp som är kusiner med varandra och har ett och samma syfte. Helsingborgs stad sammanfattar det i sin strategi ”Öppna allt”, som går ut på att kommunen aktivt har beslutat att arbeta med öppen programvara, öppna licenser, öppen kunskap och inte minst ett öppet erfarenhetsutbyte.

Detta går stick i stäv med Stockholms stads nuvarande agerande kring Öppna skolplattformen. 

Läs mer: Varför får Sveriges sämsta it-företag ta hand om våra barn?

Så hur skulle Stockholms stad istället ha gjort? Jag föreslår följande – men i innovationsutvecklande anda är jag öppen för FLER förslag på vad staden borde ha gjort och bör göra. Kan vi crowdsourca fram en ännu längre lista?

Tips till Stockholms stad för hanteringen av skolplattformen och andra stora it-projekt:

• Släpp prestigen kring system som inte utvecklas av stadens upphandlade konsulter

• Involvera helt vanliga användare direkt från start. Det finns garanterat många föräldrar och lärare som gärna lägger ner tid på att hjälpa staden skapa en bättre skolplattform

• Lansera i liten skala och agilt iterativt lansera nya funktioner och finesser allteftersom. Varenda it-projekt fungerar ju så i dag, utom då i Stockholms stad, tydligen.

• Överväg om det verkligen är ett bra tillvägagångssätt att tilldela kontraktet till den som kostar minst. Kanske bättre att ta betalt per funktion multiplicerat med användarnas betyg för den lanserade funktionen?

• Använd öppen källkod. Programbuggar och andra fel kommer alltid att uppstå, men med öppen källkod ökar säkerheten och minskar riskerna när buggarna väl hittar dagens ljus. 

• Tänk på att man inte måste upphandla för att ingå avtal. Det är särskilt användbart när det handlar om avtal som inte involverar pengar. Om det däremot involverar pengar är innovationsupphandling ett bra verktyg att ta till.

Anders Frick

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer