”T-1000 kanske inte så långsökt ändå”

2017-11-09 17:16  
Peter Ottsjö, reporter på Ny Teknik. Till höger: Terminator 2-robot. Foto: Jörgen Appelgren, Allstar / Tristar Pictures

KRÖNIKA. Injicerbara kirurgiinstrument, telefoner vars form kan förändras och fullskaliga interaktiva 3d-tv-apparater är bara toppen på isberget, skriver Ny Tekniks reporter Peter Ottsjö.

Den 3 juli 1991 hade ”Terminator 2” premiär. De flesta minns filmens robot, gjord av flytande metall, med förmåga att anta vilken skepnad som helst. Inte lika många känner till en avhandling från januari samma år, skriven av Tommaso Toffoli och Norman Margolus. Den hade titeln ”Programmable matter: concepts and realization”. Materia som kan programmeras. Små objekt, alla med egen beräkningsförmåga, som tillsammans skulle kunna omarrangeras till nya former.

Det är en tanke forskaren Seth Goldstein aldrig kunnat släppa. Goldstein är professor i datorvetenskap vid Carnegie Mellon-universitetet i Pittsburgh och en av dem som myntade begreppet claytronik, ett teleskopord av elektronik och det engelska ordet för lera.

Det enklaste sättet att föreställa sig claytronik är att se varje sandkorn i en lerklump som en egen dator. Goldstein har myntat ett begrepp för det också, catomer. Claytronikföremål skulle bestå av miljontals ”leratomer”. Varje catom skulle vara utrustad med egna sensorer, en egen processor och förmåga att förändra färg och textur och position.

Samma uppsättning leratomer skulle kunna förvandlas till i princip vad som helst: en soffa, en kaffekopp, en skiftnyckel, en kniv, en lampskärm. Man kan undra vad som händer med ett möbelföretag som Ikea om allt vi behöver är fler catomer och en digital modell som förlaga. Det är 3d-printning på steroider.

– Alla former av programmerbar materia som inte går att skilja från ett verkligt objekt skulle ge oss ett helt nytt sätt att tänka på världen. Injicerbara kirurgiinstrument, telefoner vars form kan förändras och fullskaliga interaktiva 3d-tv-apparater är bara toppen på isberget, har Seth Goldstein sagt i en intervju med tidskriften IEEE Spectrum.

Det är ett citat som får honom att låta lite som en galen vetenskapsman. Men Claytronik-projektet – i dag ett samarbete mellan Carnegie Mellon, Intel och den franska forskningsgruppen Femto ST – fortskrider alltjämt. Det inbegriper bland annat datorvetenskap, nanoteknik, kemiteknik, artificiell intelligens och modulär robotik.

Många utmaningar återstår. En rör frågan om hur varje catom ska kunna förses med tillräckligt med energi för att kunna genomföra sina beräkningar, kommunicera och skifta position.

En annan handlar om hur beräkningarna ska skötas: forskarna tycks ense om att ett svärmbeteende i ett distribuerat system är rätt väg framåt. Då skulle varje enskild catom känna till sin egen position och de närmast intill, men inte ha någon kunskap om helheten.

En tredje utmaning: Hur ska catomerna fästas till varandra? Seth Goldstein tycks föredra statisk elektricitet framför ”klibbiga mattor” av nanofiber.

Det märkligaste med allt det här är inte att en grupp forskare tror sig kunna skapa ett slags syntetisk verklighet där hela vår syn på materiella ting kastas omkull. Det märkligaste är att nästan ingen pratar om det. Elon Musk har inga bekymmer med att tala om hur människan ska kolonisera Mars och hur den ska koppla upp sin hjärna till datorer, men han har inte sagt något om en Tesla som kan förändra sin storlek med ett knapptryck. Google, Microsoft, Facebook och Amazon satsar på djupa neurala nätverk, sakernas internet och virtual reality men har, med några få undantag, inte gjort mycket väsen av sig när det gäller programmerbar materia.

Entreprenören Peter Thiel sa en gång att teknikutvecklingen stått still sedan 1970-talet. ”Vi ville ha flygande bilar men fick 140 tecken” är ett citat som brukar tillskrivas honom. Jag skulle säga att vi faktiskt fick båda delarna. Och att Peter Thiel borde slå en signal till Seth Goldstein om han vill få en lektion i vad som kan bli möjligt det här århundradet.                       

Om krönikören

Peter Ottsjö är reporter på Ny Teknik.

Läs tidigare krönikor på nyteknik.se/kronikor.

Peter Ottsjö

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Debatt