”Skenet bedrar – därför bör norrsken byta namn”

2022-01-19 13:54  

KRÖNIKA. Om helgens norrsken, och varför det borde heta sydsken – och nej, det är inte av den anledning du först tänker, skriver Ny Tekniks Bill Burrau.

I helgen var det norrsken i stora delar av landet. I vanlig ordning blev det rubriker i tidningar och massor med bilder på sociala medier. Skillnaden denna gång? Jag blev inte irriterad – för den här gången lyckades jag själv, för första gången, se spektaklet. Detta efter att jag sett en väns bild på instagram innan allt var över.

Det kändes bra att jag, som knappt lämnat Stockholm, nu hade lyckats med något som i vanliga fall är reserverat för den som kan tänka sig att spendera många kalla nätter norr om polcirkeln. Men kort därpå började irritationen smyga sig på igen, för varför heter det norrsken egentligen?  

Jorden har tre olika nordpoler (och tre motsvarande sydpoler) som alla ligger relativt nära varandra: en geografisk, en magnetisk och en geomagnetisk.

Den geografiska nordpolen är definierad av jordens rotation och är antagligen den man oftast tänker på (om man nu tvunget måste tänka på någon nordpol).

Läs mer: Observatoriet ska ge en störtflod av rymddata

Den magnetiska nordpolen är den plats på jorden där de magnetiska fältlinjerna pekar rakt ner. Och om man tänker sig en stor stavmagnet inne i jordens mitt så skulle den stavmagneten peka mot den geomagnetiska nordpolen.  

För som vi vet är jorden världens största magnet. Magnetfältet uppstår på grund av elektriska strömmar som skapas när smält järn rör sig i planetens inre. Att vi har en magnetosfär är en bra sak, det skyddar oss nämligen från kraftiga solvindar och diverse högenergetiska rymdpartiklar.

Polarskenen uppstår på grund av att laddade partiklar kolliderar med vår atmosfär. På grund av jordens magnetfält kan man bara se polarsken nära polerna. Foto: Science Photo Library / TT

Utöver funktionen som sköld ger magnetfältet också upphov till polarskenet, både det i norr och det i syd. För där de magnetiska fältlinjerna är nästintill lodräta kan inkommande partiklar ledas ner till, och kollidera med, vår atmosfär – kollisionerna skapar då de vackra ljusfenomenen. Norrskenet är som starkast kring den geomagnetiska nordpolen, och sydskenet starkast kring den geomagnetiska sydpolen.  

Vad är då problemet med namnet norrsken? Jo, både den magnetiska nordpolen, och den geomagnetiska nordpolen är magnetiska sydpoler. Det låter dumt, men det är så det är.

Om man till exempel tar liknelsen med stavmagneten, så har den en nordpol (oftast röd) och en sydpol (oftast vit). Men det är sydpolen hos magneten som är nära vår geografiska nordpol. Det är till exempel därför nordändan av en kompassnål pekar norrut, den dras till sin magnetiska motsats, en sydpol.  

Och eftersom polarskenen är en effekt av jordens magnetiska egenskaper så vore ett namnbyte på sin plats. Skenet i norr uppstår vid en magnetisk sydpol, alltså är det ett sydsken. Namnet Aurora Borealis kanske kan få vara kvar, även om borealis kommer från ordet boreal som betyder nordlig. 

Om någon som läser detta inte lyckades se ljusshowen så får ni gärna vara irriterade på mig för att jag påminner om vad ni missade.

Avtagande norrsken, fångat av krönikören. Foto: Bill Burrau

För att stå i en skogsdunge i en halvtimme och titta på ett diffust grönt skimmer som sakta avtog i styrka var en perfekt början på det nya året. Bättre lycka nästa gång!

Bill Burrau

Mer om: Rymden Norrsken

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer