Schrödinger, Abel, Sax och Lovelace – här är läsarnas filmförslag

2015-09-24 09:33  
Erwin Schrödiner, Ada Lovelace, Niels Henrik Abel och Adolphe Sax Foto: WIkimedia

Efter storfilmen om Alan Turings liv efterlyste vi fler idéer på snillen att göra film om. Här är läsarnas uppslag.

Turing i alla ära, men varför inte uppmärksamma till exempel Beurling, Kovalevskaja och Berzelius? Det var temat för en krönika i senaste Ny Teknik. Här är läsarnas egna förslag på personer att uppmärksamma:

Tina Ringenson tipsar om Ada Lovelace, vars liv skulle passa bra som ”ett BBC-kostymdrama i miniserieformat. Analytiker och metafysiker med mycket drama och skandaler och tyvärr även en misslyckad algoritm för framgångsrikt spelande”.

Sten Ternström skriver att: ”saxofonens uppfinnare Adolphe Sax förtjänar en Hollywoodrulle om sitt liv. Det var fullt av barnarbete, sinnrikhet, teknik, musik förstås (han stöddes till exempel av tonsättaren Berlioz), slit, rivalitet, passion, och storslagen framgång. Det borde bli en sagolik berättelse!”

Per Zander tipsar om fysikern John Tandbergs historia. Filmen skulle bland annat ”skildra hans (lyckligtvis fåfänga) försök att åstadkomma en vätebomb redan 1932, det borde ju vara en lagom spänningshöjare”.

Olof Nordin skulle vilja se en film om norske matematikern Niels Henrik Abel: ”Ett geni som från fattiga förhållanden gjorde snabbkarriär, men dog av tuberkulos vid 27 års ålder (klassisk ålder att dö i för en viss sorts genier verkar det som...)”

Hans Alberg presenterar manusidén om "den förste riktige ingenjören" Simon Stevin som "introducerade decimalsystemet i Europa, var med om att starta ingenjörsskola vid universitetet i Leiden (Troligen en av de första tekniska utbildningarna på akademisk nivå), hittade på kraftparellegrammet, visade att tunga kroppar faller lika snabbt som lätta (före Gallileo). Tydligen var han under sin livstid mest känd för att ha konstruerat en segelvagn".

Reiner Lenz har tre filmuppslag: Först Bollywoodfilm om Erwin Schrödinger: Filmen låter Schrödinger berätta om ”sitt tidigare liv, om nya familjestrukturer, färg, kvantmekanik. Sedan kan han läsa några texter i sanskrit med undertitlar. Slutscen: Han slaktar en katt!”. Lenz påpekar också att eftersom just den scenen utspelar sig i en låda kan man alltid hoppas att katten överlever.

Hans andra tips är: Alexander Grothendieck. Filmen om den mystiske matematikerns liv ”börjar med anarkisterna i Vitryssland och slutar med en eremit i en liten by i Pyrenéerna”, vilket låter som en rafflande historia…

… Samt en rulle om matematikern André Weil, som låter som en utmaning för tittaren: Huvuddelen utspelar sig ”i fängelset där han ligger och gör ingenting...”

Peter Helleberg menar att Cristopher Polhem är värd en film eller tv-serie, eftersom han var en av riktigt få svenska genier, som presterade långt fler innovationer än de klockor och lås han gått till historien för.

Och på Twitter påpekar Lars Öhrström att filmen om Jöns Jacob Berzelius också skulle kunna ta upp han kvinnoaffärer. Dem kan man läsa mer om här.

 

 

Sammanställt av Ada Fredelius.

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer