Philae toppar teknikåret 2014

2014-12-23 14:04  
Susanna Baltscheffsky, chefredaktör för Ny Teknik.

Gripendramatik, bilmotorer och mångmiljardvärdet på Mojang sticker ut under teknikåret 2014. Men ska jag välja en händelse framför andra så blir det Philae, den tappra kometlandaren.

Det är givetvis omöjligt att med några korta meningar göra rättvisa åt ett år av teknikhändelser. Men här är några nedslag som jag tycker sticker ut.

Bilåret 2014. Det har varit mycket surr kring elbilar, nya modeller och olika lösningar för att ladda batterierna. Fortfarande är räckviddsångesten ett faktum för den som kör på enbart el, i alla fall om man bor där det saknas en infrastruktur av laddstolpar. Samtidigt utmanar Elon Musk de etablerade biltillverkarna genom Teslan, som går uppåt 50 mil, alltså väsentligt längre, på en laddning tack vare sin egen batterilösning med standardceller.

Förra året trodde jag att vätgasbilar skulle bli en snackis 2014. Nu tror jag det igen. Toyota, världens största biltillverkare, har nyss dragit igång sin serieproduktion av bränslecellsbilar. Under nästa år ska 700 stycken tillverkas. Sen ökar man takten och år 2020 ska massproduktionen ha kommit igång med 10 000-tals bränslecellsbilar per år.

Inköpspriset är hisnande 740 000 kronor exklusive skatt i dag. Men Toyota lovar att priset för drivlinan ska halveras till år 2020 och bilen ligga på samma kostnad som laddhybriderna. Det ska ske främst genom att bygga upp en automatiserad produktion av bränsletankarna och minska mängden ädelmetaller i bränslecellerna.

Mojangåret 2014. Microsofts köp av Mojang, bolaget bakom succéspelet Minecraft med miljontals spelare och fans världen över blev en världsnyhet.

Köpesumman slutade på hisnande 18 miljarder kronor. Affären, som gjordes i september, fick ett ovanligt efterspel eftersom ingen av bolagets ägare ville bli intervjuad i samband med övertagandet. Det framgick också att det fanns en dyster sida bakom försäljning när spelets skapare, Markus "Notch" Persson, skrev på sin blogg att försäljningen inte handlade om pengar utan om hans hälsa.

I samband med affären gjorde Ny Teknik en uppmärksammad kartläggning av uppköpen av teknikbolag under året. Då, i september, hade åtta teknikbolag köpts upp. Ytterligare två affärer har gjorts sedan dess. Samtliga köpare är utländska företag.

Teknikpolitikåret 2014. Ny Teknik gjorde en annan kartläggning strax efter riksdagsvalet i höstas. Statsminister Stefan Löfven har i olika sammanhang pratat om vikten av innovation och att det ska vara enkelt att starta nytt företag. Redaktionen granskade hur många nya jobb det blir i de nya uppstartbolagen. Slutsatsen är att 3 748 personer jobbar i de 25 mest uppmärksammade teknikbolagen i Sverige. Men samtidigt har Ericsson och Volvo tillsammans minskat sin personal i Sverige med 6 720 anställda.

Kontentan av Ny Tekniks undersökning är att innovationspolitik och jobbpolitik inte är samma sak.

Gripenåret 2014. Den långa historien om Gripenåret innehåller många turer: om för lite pengar i försvarsbudgeten, om charmoffensiv mot Schweiz för att inte schweizarna skulle rösta nej till att köpa 22 plan vilket var en förutsättning för att svenska riksdagen skulle köpa 60 plan, om en ny charmoffensiv - denna gång riktat mot Brasilien som gick hela vägen och beställde 36 nya plan. Och dessutom om Brasiliens planer på att köpa 108 nya Gripenplan.

Det här är bara de stora dragen. För att läsa mer om detaljerna rekommenderar jag att söka på gripen på nyteknik.se.

Rymdåret 2014. Rymdsonden Rosettas färd mot kometen 67P/Churyumov-Gerasimenkos får toppa mitt teknikår. I tio år färdades Rosetta mot kometen, och den 12 november tog kometlandaren Philae mark. För första gången fick rymdforskaran möjlighet att göra utforskningar på plats på en komet.

Inte nog med att rymdresan och landningen i stort fungerade som beräknat, vilket bara det måste vara något av det tekniskt svåraste som går att hitta på. Dessutom kunde händelseförloppet följas här på jorden, vilket framkallade nostalgi hos oss som såg månlandningen med Apollo 11 år 1969.

Philae studsade några gånger, landade och började genast skicka bilder av kometens yta och undersöka kometens yta med sina olika instrument. Men landningen blev inte precis som planerat. Batterierna har laddats ur och nu står hoppet till att solens strålar ska nå fram senare under 2015.

Jag hoppas att det blir så.

Susanna Baltscheffsky

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Debatt