”Internet visar att vi aldrig har varit så olyckliga som nu”

2020-11-01 08:00  

Coronapandemin har förvandlat internet till ett svart hål av sorg. Indexet Hedonometer visar att vi befinner oss i en utbredd depression – men vi är inte ensamma i den, skriver Ny Tekniks reporter Simon Campanello.

Söndagen den 31 maj 2020 är den olyckligaste dagen de senaste tolv åren.

Indexet Hedonometer har sedan 2008 använt data insamlad från nätet för att ta pulsen på den engelskspråkiga världen. Det är en kurva som ger mig en klump i magen.

Världens lycka ser ut att befinna sig på en stadigt nedåtgående trend de senaste fyra åren. En tidsrymd som möjligen kan ha kopplingar till en viss president och den ultrapolariserade värld han symboliserar.

2020 ser kurvan mer ut som en börskrasch. Coronapandemin svepte undan glada tongångar och en tsunami av uppgivenhet sköljde över nätet. Bottenrekorden har avlöst varandra, det enda efter det andra.

Det absolut värsta läget, hittills, var den där söndagen i maj. Några dagar efter mordet på George Floyd. När protesterna mot polisvåld mötte frustrationen över pandemin som brandhärjat världen och krävt så många liv.

Läs mer: 12 vaccinkandidater - kan någon av dem stoppa coronapandemin?

I podcasten Reply All, som ägnar det senaste avsnittet åt att djupdyka i Hedonometer, berättar forskarna bakom indexet att världen under de senaste åren har tappat motsvarande en juldag i lycka. Det är i regel den dag på året då välmående på nätet är som störst, och har därmed blivit en måttstock.

Ambitionen med indexet var att skapa ett slags indikator för lycka som kan användas som underlag av beslutsfattare. På samma sätt som bruttonationalprodukten kan ange hur bra ett lands ekonomi går, skulle Hedonometer kunna berätta hur vi mår och hur vi påverkas av olika beslut.

För att lyckas kontaktade forskarna då nystartade Twitter och bad att få använda innehåll från tjänsten. Sedan dess får de ta del av tio procent av alla engelskspråkiga tweets som skickas varje dag. I dag är det runt 15 miljoner inlägg varje dag.

Forskarna har tagit fram ett bibliotek på 10 000 ord som de har bett testgrupper gradera på en tiosiffrig glädjeskala. I botten finns ord som terrorist och självmord. Högst upp kärlek och skratt.

Varje dag en ny analys, och ordlistan får med jämna mellanrum kalibreras för nya trendande ord, eller ord som byter innebörd.

Genom åren har Hedonometer visar hur tragiska händelser kan skapa ett eko av trauma över cyberrymden. Från Michael Jacksons död till terrordådet i Orlando. Innan covid-19 slog till var masskjutningen i Las Vegas, där 61 människor dog och över 800 skadades, den händelse som har orsakat mest sorg online.

Läs mer: Glöm 5g – 6g blir starten för en helt ny värld

Men nu har allt ställts på ända.

Tidigare i år låg indexet, som annars tenderar att fluktuera ganska kraftigt, under en hel månad på en nivå lägre än den som orsakades av bombdådet mot Boston marathon.

Vår kollektiva uppmärksamhet är väldigt flyktig. Så det var väldigt anmärkningsvärt att instrumentet för första gången visade detta ihållande, deprimerade humör, säger Chris Danforth, en av forskarna bakom indexet, i en intervju med New York Times.

Det är lätt att känna sorg över den dystra lyckokurvan. Men vid en andra anblick ger den på något underligt vis också hopp och trygghet.

Indexet visar att vi genomlider skärselden tillsammans. Internet och vårt uppkopplade samhälle beskylls ofta för att skapa problem, men om det är något denna själlösa massa av fiberkablar och ständigt snurrande servrar kan göra är det att knyta samman världen.

Vi bor i olika länder, tycker olika, lever olika liv. Men vi har en åtminstone en gemensam megafon där vi kan skrika ut vår ångest och frustration. Och förhoppningsvis kan någon titta på den sorgsna kurvan och inse att den är lika viktig att åtgärda som de fallande BNP-siffrorna.

Simon Campanello

Mer om: Internet Twitter

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer