Illusionen om patent från Kina

2015-01-14 09:01 Jojje Olsson  
Jojje Olsson är frilansjournalist baserad i Kina.

KRÖNIKA. Ihålig statistik spär ständigt på bilden av supernationen Kina som springer ifrån oss på allt fler områden.

Förra året uppgavs den kinesiska ekonomin som världens största – trots att det endast handlade om BNP justerad efter inflation. Kina påstås också examinera en miljon ingenjörer om året – men sällan ifrågasätts kvaliteten på deras utbildningar.

Den senaste i raden av dessa dramatiska rubriker handlar om innovation. Tidningar världen över dubbade i slutet av fjolåret Kina till världens mest uppfinningsrika nation. Svenska Dagbladet talade exempelvis om ett kinesiskt ”patent­under” där innovationstalangen ”fullständigt ­exploderat”.

Detta efter en ny rapport från FN-organet World Intellectual Property Organization som ­visar att Kina nu står för 32,1 procent av världens samlade patentansökningar, jämfört med 22,3 procent för tvåan USA. Det är givetvis också i Kina som antalet patent varje år ökar allra snabbast. Från drygt 50?000 år 1998 till 1,6 miljoner bara 15 år senare.

Tack vare enorma statliga satsningar har Kina i dag förvisso en större forskningsbudget än såväl Japan som EU. Landets myndigheter nöjer sig dock inte med att skjuta till pengar – de påtvingar också industrin aggressiva målsättningar som till varje pris ska uppnås.

Kinas tolfte femårsplan (2011–2015) innehåller en rasande satsning på FoU, som kulminerar i att landet ska uppbringa två miljoner patentsökningar i år. Att missa denna siffra vore ett nederlag lika otänkbart som ett flerpartisystem.

Nya patent uppmuntras därför genom allehanda bonusar och subventioner. Vidare finns även fog för misstankar om att de lokala patentkontoren lättvindigt godkänner ansökningarna för att nå upp till myndigheternas mål.

En vanlig måttstock på användbarheten av nya patent är huruvida ansökningar även görs i ut­landet. Någon som litar på att den egna innovationen är nyttig eller kommersiellt gångbar vill rimligtvis lansera sin idé även i utlandet.

En tredjedel av patenten i USA och Japan resulterar i ansökningar utomlands och inom EU handlar det om nästan hälften. Motsvarande ­siffra i Kina är endast 5 procent, vilket är lätt att tolka som att upphovsmännen är mer intresserade av en belöning än att sprida själva uppfinningen för användning.

Ännu en fingervisning ges av an­delen inhemska ­patent. I Europa och USA kommer ungefär hälften av ­patentsökningarna från internationella aktörer som bedriver forskning vid regionala kontor.

I Kina såg fördelningen länge likadan ut – men efter femårsplanen 2011 har de lokala patenten ökat snabbt och utgör nu tre fjärdedelar av totalantalet.

Rent krasst består Kinas ”patentunder” till stor del av ansökningar från lokala aktörer som godkänns av de inhemska patentbyråerna och sedan aldrig tas utomlands. Kanske lämnar de inte ens hyllan i Kina.

Snarare än uppkomsten av ett par kinesiska ­Silicon Valley så handlar de fantastiska siffrorna alltså om en illusion skapad av byråkrater och okritisk rapportering. Just som med BNP-siffran och de miljontals ingenjörerna.



Följ Ny Teknik på Facebook!

Jojje Olsson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Senaste inom

Debatt

SPONSRAT INNEHÅLL

ANNONS