”Fler har besökt månen än djuphavet”

2018-03-14 17:11  
Anna Orring är nyhetschef på Ny Teknik. Foto: Jörgen Appelgren, Max Kjellstrup / Havsresan 2009 / Teknisk geologi LTH / TT

KRÖNIKA. ”Era raketer är riktade åt fel håll”, sa den kända ubåtsdesignern Graham Hawkes. Inte konstigt, skriver Ny Tekniks nyhetschef Anna Orring.

Haven dominerar vår planet, ändå är så mycket om livet i de stora djupen okänt.

Marianergraven i västra Stilla havet är världens största djup, drygt 11 000 meter under ytan. Bara tre människor har varit allra längst ner i Marianergraven. Den senaste var filmregissören James Cameron, som nådde Challengerdjupet ensam i en specialbyggd ubåt i mars 2012.

Den expeditionen, och andra med obemannade farkoster, har visat att det finns liv även där. Små men ändå komplexa organismer klarar att överleva utan solljus och under mycket stort vattentryck.

Challengerdjupet fick sitt namn efter forskningsfartyget Challenger som gjorde mätförsök på platsen 1875. Samma fartyg och expedition gav på 1980-talet namn åt rymdfärjan Challenger.

Kopplingen mellan havsdjupen och rymden dyker ofta upp. James Cameron har till exempel intresserat sig för Nasas Marsplaner. Den svenska forskaren Martin Jakobsson, professor vid Stockholms universitet, berättade i somras i Ny Teknik om det internationella projektet Seabed 2030, som har målet att kartlägga alla havsbottnar i hög upplösning. ”Det handlar om att kartera jordens alla hav, på samma sätt som redan gjorts för allt land, och flera andra planeter.”

Att vi har bättre koll på hur det ser ut på andra planeter än i djuphaven återkommer flera gånger i BBC-serien Blue Planet 2 som just nu visas på svensk tv. Tv-serien vill ge en ny bild av hur rikt livet är i haven. Och visar upp djur som ”ser ut som något från yttre rymden”, enligt speakertexten.

På samma sätt som det finns tankar om att bygga bosättningar på Mars har det funnits idéer om att skapa nya samhällen i haven. Både i rymden och på havsbottnar finns planer på gruvdrift.

Och i rymden liksom i haven svävar och flyter mängder med skräp omkring, som en följd av mänsklig verksamhet. Till och med i de allra största djupen.

2017 publicerade brittiska forskare att de hade funnit spår av miljögiftet PCB i småkräftor på ned till 10 000 meters djup i Marianergraven. I kräftorna fanns spår från ämnen som finns i flamskyddsmedel och elektronik. Troligen har ämnena nått djupet via plastskräp, som sönderdelats till mikroplast.

I ett avsnitt av Blue Planet 2 får vi se det som kallas hydrotermala öppningar, formationer som bildas där de tektoniska plattorna möts. De har bara varit kända för vetenskapen i 40 år. Här strömmar vatten ut upphettat av jordens inre. I mötet med det kalla vattnet kan kolväten bildas – och här kan början till allt liv på jorden ha ägt rum, enligt en av teorierna om hur liv först uppstod på vår planet. Kunskapen kan användas för att söka efter spår av liv på andra planeter, som i de underjordiska haven på Jupiters månar, sägs det i avsnittet.

Rymden verkar dock vara enklare att utforska än jordens djupa hav. ”Jag skulle leva där nere, om jag kunde”, skriver Orla Doherty, producent för hela BBC-serien, i en text i The Independent. Men det skulle vara svårt att skapa en motsvarighet till rymdstationen ISS i havet på grund av det mycket höga trycket.

Medan Elon Musk riktar blicken mot rymden har inga privata intressen följt i James Camerons kölvatten när det gäller att investera i utforskning av djuphaven. ”Era raketer är riktade åt helt fel håll”, sa den kända ubåtsdesignern Graham Hawkes i ett Ted-talk. Det är mer bråttom att utforska haven än rymden, menar han.

Och hittills är det tolv människor som har landat på månen.

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Debatt