Dagens ingenjörer korsar inga floder

2016-04-13 16:21  

KRÖNIKA. Numera handlar innovation om att ge människor saker de inte visste att de ville ha.

Det hade länge varit ett problem att korsa den skotska flodmynningen Firth of Forth. Planen på en hängbro stoppades i sista stund sedan en annan hängbro med samma konstruktör, Taybron, rasat.

Då fick de engelska ingenjörerna Sir John Fowler och Sir Benjamin Baker ta över projektet. De skissade på en bro i stål – ett material som aldrig tidigare använts i så stora byggnadsverk.

De kom fram till att en så kallad kantileverteknik skulle användas för att ge bron dess bärighet.

De två ingenjörerna löste ett verkligt problem som förde samhället framåt. Deras järnvägsbro, Forth Bridge, var dessutom ingenjörskonst – så storslagen att den står sig än i dag, mer än hundra år senare.

Vårt magasin Teknikhistoria är fyllt av historier om ingenjörer med uppfinningar som fört samhället framåt. En stor del av dessa ingenjörsmässiga hjältedåd utfördes kring förra sekelskiftet. En rad industrier växte fram, elektrifieringen betydde mycket, vattenkraften byggdes ut, vi fick bilar, flygplan och telefoner. Och de samhällsbärande innovationerna fortsatte med kärnkraft och datorer.

Men var det bättre förr?

Dagens ingenjörer har trots allt uppfunnit Iphones, utvecklat robotar och testar självkörande bilar. Så visst finns innovationskraften även i dag.

Det kanske mer är samhällets förväntningar som förändrats. Ingenjörerna löste tidigare problem som hela samhället brottades med men nu har vi inga floder att korsa och problemen i hemmen handlar mer om livspussel. Det är snarare rut-avdrag än ny teknik som ska lösa våra problem.

Detta innebär särskilda utmaningar för dagens ingenjörer som måste finna behov som vi samhällsmedborgare inte vet att vi har.

Vi behövde aldrig några mobiltelefoner. Dumheter, tänkte jag själv när jag såg de första privatpersonerna med yuppienallar. Man kan ju ringa hemma.

Och vem drömmer egentligen om självkörande bilar eller smarta robotar? Jag hör det mest om hur de hotar att sno våra jobb. Teknikutveckling blir mer hot än möjligheter.

Fast när vi blickar sisådär 30 år tillbaka så satt vi där och bläddrade i uppslagsverk, ringde med nummerskiva och lämnade filmrullen till framkallning. Vi skrev brev eller ringde till våra vänner. På kontoren hade vi snabbare kommunikationsmedel – faxen!

I dag går vi runt med all världens information i en smart telefon. Utvecklingen av hela vårt informationssamhälle har gått enormt snabbt. 

Vi borde uppgradera synen på de senaste decenniernas uppfinnare och ge dem samma hjältestatus som gårdagens. För alla känner till att Thomas Edison uppfann glödlampan men knappt någon minns vem som ligger bakom både snabel-a och världens första e-postsystem? 

Jag kan berätta att han heter Ray Tomlinson och dog härförleden. Tomlinson förtjänar att bli ihågkommen bland de senaste 200 årens stora uppfinnare. Han har konstruerat informationssamhällets broar mellan människor världen över.

På något vis var det mer tacksamt att konstruera broar för att korsa floder.

Krönikor

Fredrik Karlsson är redaktör Automation och Teknikhistoria. Läs tidigare krönikor på nyteknik.se/kronikor.

Fredrik Karlsson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Debatt