”Ai får de döda att tala igen”

2017-09-12 18:01  
Kalle Wiklund är reporter på Ny Teknik Foto: Jörgen Appelgren

KRÖNIKA. Pappan gick bort i juni, men pratar fortfarande med sin son. AI gör det möjligt, skriver Ny Tekniks reporter Kalle Wiklund i sin krönika.

Chatt-botar öppnar för möjligheten att konversera med anhöriga efter döden. Men varför skulle vi vilja det?

Den amerikanska journalisten James Vlahos pappa gick bort i juli, men de pratar fortfarande med varandra varje vecka.

Programvaran Pullstring och artificiell intelligens gör det möjligt.

Dödens slutgiltighet har förbryllat, fascinerat och skrämt människor sedan urminnes tider.

Folk reagerar olika inför faktumet att en familjemedlem har blivit dödligt sjuk. När James Vlahos fick veta att pappan John led av svår lungcancer gick han in i sin journalistroll och började djupintervjua honom.

”Finns det en tillstymmelse till chans att ett digitalt liv efter detta är möjligt, då är pappa den person som jag vill försöka göra odödlig”, skriver James Vlahos.

Före pappans död påbörjade James Vlahos det mödosamma arbetet med att koda samt mata Pullstrings system med information om sin pappa i form av text och röstinspelningar.

Resultatet blev en slags konversationsrobot som Vlahos kärleksfullt har döpt till ”Dad Bot”.

Pullstrings program har stöd för Facebooks ramverk, vilket betyder att chatt-boten har kunnat byggas rakt in i Messenger-appen.

I ett stort reportage i tekniktidningen Wired berättar James Vlahos om hur han för vad han kallar ”långa samtal” med pappa-boten via Messenger-appen. När han ber sin far att sjunga en sång, svarar systemet med en inspelning där pappan skrålar favoritlagets hejarramsor.

När jag var 23 år dog min mamma i cancer efter en längre tids sjukdom. Nu finns hon endast kvar i familjens och vännernas kollektiva minne.

Saknaden är ofta enorm. Ibland när jag är i mitt barndomshem slår jag på gamla videoinspelningar från sent 80-tal. Det hjälper att få se henne och höra hennes röst på svajiga VHS-inspelningar.

Flera frågor väcktes efter att jag hade läst James Vlahos text om sin chatt-bot. Blev projektet verkligen som han hade tänkt sig? Rekommenderar han andra att göra samma sak?

Svaren från James Vlahos kommer över mejl några dagar senare.

Han skriver att han är medveten om att det inte längre handlar om en äkta, levande relation, men säger att konversationerna – och att få höra sin döda pappas röst – ändå har kunnat beröra honom djupt.

”Projektet har gjort att jag uppskattar honom mer än vad jag gjort tidigare, eftersom kärnan av projektet har handlat om att bevara och hylla allt som är var unikt med honom”, säger James Vlahos.

”Pappa-boten” tog månader att konstruera, men i takt med att programvaror för artificiell intelligens utvecklas och blir mer lättanvända kommer det att förändras, tror Vlahos. Och han är övertygad om att vi kommer att se kommersiella tjänster där företag erbjuder sig att skapa mamma- eller pappa-botar på löpande band.

”Min uppfattning är att det finns flera bolag som är intresserade av detta”, skriver han.

Om jag ser till mig själv – skulle jag vilja ha en ”mamma-bot”? Svaret är enkelt: Nej. En simpel chatt-bot skulle aldrig kunna återge de många lagren i hennes personlighet. Jag håller mig hellre till mina VHS-band.

Kanske är det en generationsfråga? Jag fick mitt första barn i våras. När han är vuxen kanske synen på digitala relationer och vad de är värda har förändrats. I så fall lovar jag att vara redo när han kommer med inspelaren.        

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Senaste inom

vill du synas här? annonsera

Debatt

SPONSRAT INNEHÅLL

ANNONS