De största utsläpparna vill lagra koldioxid

(Uppdaterad)

Industrin står inför sin största utmaning i modern tid. Utsläppen av växthusgaser måste minska.

Ny Teknik har frågat 20 av de största utsläpparna i Sverige hur det ska gå till. Resultatet visar att de i stor utsträckning förlitar sig på teknik som ännu inte finns på plats i stor skala.

Främst handlar det om CCS, avskiljning och lagring av koldioxid, samt ståltillverkning med vätgas.

Totalt är det nio bolag som näm-ner CCS. Boliden, Borealis, Cementa, Nordkalk, Preem och SMA Mineral uppger att de kommer att behöva tekniken. Stockholm Exergi vill satsa på bio-CCS, alltså avskiljning och lagring av koldioxid från förbränning av biomassa.

ST1 Refinery vill använda koldioxiden i drivmedelsproduktion

Två bolag, Sysav och Vattenfall, är lite mer svävande på målet. Sysav konstaterar att avskiljning av koldioxid är en förutsättning för att bli klimatneutral 2045, men säger i samma andetag att det är en dyr teknik. Vattenfall anger att bio-CCS ”kan vara” en framtida teknik om man vill åstadkomma negativa utsläpp.

St1 Refinery har planer på att använda koldioxid som avskiljs från skorstenen för tillverkning av drivmedel som metangas och metanol, något som brukar kallas CCU, Carbon Capture and Utilization. Det har redan testats i liten skala i Finland via ett partnerföretag. En kartläggning har också gjorts av vad som skulle krävas för att införa tekniken vid raffinaderiet i Göteborg.

– Utmaningar finns det gott om, säger Per-Arne Karlsson på ST1 Sverige, och nämner bland annat kostnader för uppskalning och eltillförsel.

Elektrifiering är en given lösning

De tre storbolagen SSAB, LKAB och Vattenfall, som alla finns på tio i topp-listan över de största utsläpparna, tar naturligtvis upp sitt gemensamma prestigeprojekt Hybrit i undersökningen. Projektet syftar till att tillverka fossilfritt stål med vätgas.

Liknande tankegångar finns hos metallpulvertillverkaren Höganäs. Ambitionen är att bli klimatneutralt till 2045 genom att fasa ut fossila bränslen och fossilt kol i tillverkningsprocesserna.

Flera bolag i undersökningen sätter hoppet till biobränslen som ersättning för fossila bränslen. Det svarar till exempel Cementa och Nordkalk.

Elektrifiering är en given lösning för att få ner utsläppen på transportsidan. Många av bolagen hoppas på batteridrivna fordon.

Det finns dock flera hinder för omställningen. Tillräcklig tillgång till fossilfri el – till konkurrenskraftiga priser – är något som många bolag i kartläggningen lyfter upp. Inte minst SSAB, som behöver cirka 15 TWh per år om hela den svenska ståltillverkningen ska bli fossilfri.

Många bolag oroar sig också över tillgången på biobaserad energi och ineffektiva tillståndsprocesser. Andra fokuserar på sin konkurrenskraft globalt. Några lyfter upp risken för ökade utsläpp om svensk produktion med låg miljöpåverkan ersätts av utländsk produktion med högre utsläpp.

– Den största utmaningen är att klara klimatomställningen på ett kostnadsneutralt sätt, säger Klas Nilsson på Boliden.

Preem: Inte lagligt skeppa koldioxid med båt

De bolag som räknar med CCS som en lösning oroas över att staten kanske inte vill vara med och satsa på metoden. Det är något som till exempel Cementa och Borealis lyfter fram i sina svar.

Preem siktar på att lagra koldioxid i Norge, men konstaterar att internationella regelverk förhindrar frakt av växthusgasen över landgränser.

– Detta är en fråga som regeringen måste lösa, säger Ludwig Kollberg på Preem.

Ingen kan i dag säga om svenska bolag verkligen kommer att få tillgång till CCS. Och även om det blir så, kan det dröja 20 eller 30 år innan tekniken kan börja göra skillnad, enligt svenska forskare.

I papperstidningen har det tyvärr blivit fel i grafiken. Det som anges i cirkeln är Sveriges utsläpp 2018 enligt EU:s system för utsläppshandel. Webbversionen av grafiken är uppdaterad.