Karriär

Varje teknikskifte har gjort oss sjuka

Karin Johannisson, idé- och lärdomshistoriker, Uppsala. Foto: Kaianders Sempler

Förändringarna i spåren av ny teknik har gjort oss sjuka i alla tider. I dag är vi utbrända. Tidigt 1900-tal hette det neurasteni.

Publicerad

Karin Johannisson, professor i idé- och lärdomshistoria i Uppsala, berättar att införandet av ny teknik i alla tider har gett upphov till särskilda myter och sjukdomsbilder.

- Kvinnliga telegrafister kring sekelskiftet ansågs till exempel löpa förhöjd risk att bli sjuka i neurasteni, ett slags allomfattande diagnos med trötthet som främsta kännetecken, säger Karin Johannisson.

Både tiden kring sekelskiftet år 1900 och millennieskiftet år 2000 utmärks av allt snabbare förändringstakt. I början av 1900-talet accelererade industrialiseringen, Sverige lämnade det agrara samhället. Med 2000-talets början exploderade it-användandet. Vid båda tidpunkterna ökar den psykiska ohälsan; människor känner sig pressade av prestations- och konkurrenskulturen i det nya informationssamhället. Ordet stress fanns redan vid 1900-talets början, med ungefär samma innebörd som i dag, som sjukdomsorsak.

Idén att överansträngning och överstimulering skapar sjukdom hade börjat växa fram på 1870-talet, Fram till dess hade man inte betraktat trötthet som ett medicinskt problem, men nu började forskarna mäta trötthetens roll i olyckor och i sjukfrånvaron. Det var en stor besvikelse att vaccinet mot trötthet, som en forskare kommit på, blott var en dröm.

Diagnosen utbrändhet myntades i Christina Maslach bok Utbrändhet från 1982.

Nu ökar diagnos depression som sjukskrivningsorsak för psykisk ohälsa. WHO,Världshälsoorganisationen, förutspår att depression kommer att öka till i hela världen till att bli den största av sjukdomar år 2030.

Fotnot: webbplatsen är www.healthwatch.se

Så känner du igen stress

De som har stressrelaterad ohälsa har ofta olika sjukdomar samtidigt. Det är till exempel inte helt ovanligt att man både har stressrelaterade symtom som utmattning och exempelvis nack- ryggsmärtor, huvudvärk, astma, eksem, hörselproblem, hjärt- kärlsjukdomar eller diabetes. Listan kan göras lång.

- Stress är direkt eller indirekt bidragande orsak i merparten av de vanligaste folkhälsosjukdomarna, säger stressforskaren Dan Hasson.

Även om man trivs med sitt jobb kan man bli sjuk av stress, om man inte låter kroppen återhämta sig. Långvarig stress kan försämra produktionen av de återuppbyggande hormonerna, som utsöndras vid återhämtning.

Man kan också bli fet av stress. Dels för att man blir sugen på fet och sockerrik mat, dels för att frisättningen av aptitstimulerande hormoner ökar.

Varför klarar man att stressa, bara för att bli sjuk när man äntligen är ledig?

- Immunsystemet kan skjuta upp en sjukdom tills det är mer ändamålsenligt att ha den. När man är stressad prioriteras andra funktioner, säger Dan Hasson.