Tillfället gör chef till tjuv

2012-02-08 23:00 Elisabeth Vene  

Titta på högsta ledningen, om du undrar var bedragarna finns. – Samma egenskaper som gör dig till en framgångsrik chef kännetecknar en skicklig bedragare, säger Tomas Brytting, författare till en bok om chefsarbetets etik.

Vi ser rubrikerna ibland. Schweiziske centralbankchefen Philipp Hildebrand fick silkessnöret för att han sannolikt hade tipsat frun om att köpa dollar medan tid var. HQ Banks förra vd Mikael König misstänks för svindleri. Men fallen vi läser om är enstaka. Man lägger ner. Skurken får sparken och företaget tror sig vara av med problemet. Att driva det rättsligt blir för mycket.

– Jag förstår logiken, men det är upprörande, tycker jag. En grov brottsling går fri och kan göra om det, säger Tomas Brytting, docent i företagsekonomi, verksam vid Ersta Sköndal högskola och redaktör för den nyutgivna boken Chefsarbetets etik.

Intelligent, energisk, målinriktad, socialt kompetent, förmåga att se mönster och skapa uppslutning. Det är egenskaper som chefsrekryteraren letar efter. Samma förmågor utmärker bedragaren.

– Vi rekryterar den kompetens som är nödvändig och sedan litar vi på att cheferna är lojala mot arbetsgivaren, säger Tomas Brytting.

Men 60 procent av bedragarna finns i högsta ledningen eller styrelsen. Det upptäckte revisionsbyrån KPMG i en global studie.

– Att det är så pass vanligt antyder att problemet är strukturellt. Det finns också en kulturell grogrund för kriminalitet i våra organisationer. Hela framgångsmyten och statusjakten är så väldigt betonade i vår kultur att vissa vill uppnå det till vilket pris som helst, säger Tomas Brytting.

Tillfället gör tjuven, lyder talesättet. Det är också ett hörn i kriminologers förklaringsmodell: bedrägeritriangeln. Personen upplever ett behov av pengar och tillfälle ges. I botten finns rationalisering, alltså förmågan till bortförklaring.

Allvarligast problem har personer som betecknas som narcissistiska. De är inte ovanliga i chefskadern, grandiosa personer som känner sig höjda över mängden.

– Ibland kan de till och med rationalisera brottet med att de gjorde det för företagets bästa, säger Tomas Brytting.

En anledning till att så få bedrägerier upptäcks är rent önsketänkande. Vi vill inte att chefen ska vara brottsling, för då måste vi agera, gå till chefens chef, tänk om han också är inblandad – Tomas Brytting skriver genomgående ”han” om bedragaren, för att det nästan uteslutande är en han.

– Eller man är helt enkelt rädd. Narcissistiska personer kan vara charmerande, men kan bli väldigt grymma när någon går emot dem.

Ändå måste omgivningen ta sitt ansvar, framhåller Tomas Brytting.

Revisionsjätten Ernst&Young frågade förra året företagsledare hur många som utsatts för bedrägerier de senaste två åren. Globalt svarade 16 procent ja, siffran för enbart Västeruropa var 21 och för Sverige 32 procent.

På frågan hur stort personligt ansvar man tror att styrelsemedlemmarna känner för vad som händer i företaget svarade 17 procent globalt inget alls/inte särskilt mycket. I Västeuropa valde 32 procent det alternativet, men i Sverige tror hela 84 procent detta. Vad ska man tänka?

– Att det är sämre ställt än vi inbillar oss. Vi tror att det just inte förekommer korruption och bedrägerier i Sverige. Självbilden av att vi är besparade är i sig ett problem, vi är godtrogna och därmed inte vaksamma. Vi måste ha folk som är betalda för att vara misstänksamma. Det är jätteviktigt med en väl fungerande internrevision, men de är ofta katastrofalt underbemannade. Och för den delen underskattade, säger Tomas Brytting.

Upprinnelsen till boken var att Tomas Brytting av en ren tillfällighet kom över ett stort arkivmaterial på ett företag som sysslar med bedrägeriutredningar.

– Jag var helt skärrad efteråt, jag hade ingen aning om att det var så vanligt och rör sig om sådana belopp.

Det är mycket tävling i vår kultur och det ökar risken för bedrägerier, tror Tomas Brytting.

Den givna frågan inställer sig: var det bättre förr?

– Nej, varför skulle det ha varit det? Det såg annorlunda ut, men inte bättre. Då fanns kyrkoherdar, storbönder och brukspatroner som gjorde insideraffärer och riggade uppköp. De som sitter högt upp i organisationerna har alltid haft möjligheter att sko sig.

– Däremot kan det bli värre, när det blir sämre tider. Det blir svårare att uppnå bonusnivåer och fler möjligheter till oegentligheter, när uppmärksamheten är riktad på att ro hem kontrakt, öka intäkterna och minska kostnaderna.

Vem ska läsa boken?

– Alla chefer som vill förstå sitt jobb, hoppas jag. Den handlar om mycket mer än bedrägerier och borde därför kunna användas i ledarskapsutbildning.

Affärsmännen som dömdes till fängelse

Johan af Donner, insamlingschef på Röda Korset, dömdes till fem års fängelse 2010 för grovt bedrägeri och förskingring. Han bestred skadeståndskravet, för han tyckte att han hade gjort så mycket som organisationen tjänat på också.

Brittiska börsmäklaren Nick Leeson, fick anrika Barings Bank att kollapsa 1995 på grund av otillåtna finansiella spekulationer. ”Någon borde ha stoppat mig!” var hans kommentar.

Amerikanska finansmannen Bernard Madoff dömdes till 150 år fängelse för bedrägeri 2009. Också han hade önskat att någon hejdat honom medan tid var.

Så här märker du om chefen är bedragare

  • Dyrbar livsstil i förhållande till lön.
     
  • Motivationsproblem.
     
  • Ovanliga och komplexa transaktioner.
     
  • Hög omsättningshastighet av anställda med nyckelfunktioner.
     
  • Inkonsekvenser i kassaflöde.
     
  • Stora lagerdifferenser eller liknande.
     
  • Stort antal bokföringsorder vid bokslut.
     
  • Verksamhet som är väsensskild från jämförbara organisationer.
     
  • Fokus på annat än intern kontroll och lagar.
     
  • Betydande bonusprogram.
      

---  

Riktar sig till alla chefer

Boken Chefsarbetets etik (SNS) riktar sig till alla chefer som vill ha en djupare självförståelse och kunna se den etiska dimensionen tydligare i sitt dagliga arbete. Författare från olika områden skildrar ledarskap ur olika synvinklar, till exempel chefen som den gode herden, auktoritärt chefskap, jämställdhet.

Elisabeth Vene

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Debatt