Staplarna larmar om hur du mår

2010-11-11 09:01  
Dan Hassons hälsoverktyg är till för att bevara hälsa, öka prestation och att optimera arbetsglädje. Foto: Colourbox

Hälsotrenden gäller också arbetsplatserna. Friska medarbetare är lönsamma. Alltså är det en bra idé att ta reda på hur folk mår. Men bara om man tänker göra något åt problemen, säger de som skapar verktyg för att mäta medarbetarnas hälsa och trivsel.

De röda staplarna i diagrammet växer höga. Bara en liten stapel är gul och signalerar ett utvecklingsbart område. Ingen stapel är grön. Här skulle hr-chefen hoppa upp och larma cheferna.

– Arbetsmiljölagen säger att arbetstagaren har ansvar för sin egen hälsa. Men arbetsgivaren ansvarar också och båda behöver verktyg för det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det säger Dan Hasson. Han är medicine doktor i stresshantering och hälsopromotion vid Karolinska institutet och Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet. Han har utvecklat hälsoverktyget Healthwatch, som kan beskrivas som en frekvent medarbetarundersökning med inbyggda möjligheter att åtgärda problemen.

Dan Hasson har siktat in sig på att medarbetarenkäter ska gå snabbt, annars sjunker motivationen att svara, absolut max 10–15 minuter får det ta. Det finns också en kortare enkät som bara tar 10–15 sekunder. Tanken är att medarbetarna ska svara ofta, för att resultatet ska vara aktuellt och för att man ska kunna följa positiva och negativa trender. Arbetsmiljöfrågor är färskvara.

– Hur relevant är det om jag kommer till dig och försöker åtgärda hur du mådde i april när vi befinner oss i mitten av november? undrar Dan Hasson retoriskt och syftar på traditionella undersökningar, som bara kanske görs en gång om året med en återkoppling som kommer flera månader senare.

Han har just få 10 miljoner från EU-baserade Europeiska socialfonden för att utveckla sitt verktyg vidare och göra det mer automatiserat och effektivt. Frågorna bygger på vetenskapligt validerade formulär, resultaten är statistiskt säkerställda. De finns i tre nivåer: quickfixåtgärder för bråttom-chefen, en lite mer omfattande version samt en totalgenomgång för den som vill förändra på djupet och utvecklas som ledare.

Hälsoverktyget är till för att bevara och öka hälsa och prestation samt optimera arbetsglädje. En grundidé är att fånga upp människor innan de blir sjuka. Tanken är att cheferna ska få möjlighet till utbildning, för att kunna utvecklas i sin roll och veta hur de ska hantera resultaten. Vad göra med de röda staplarna?

– Det måste finnas en handlingsplan för hur man går vidare, hur man diskuterar i arbetsgruppen vad som kan göras. En grupp kanske har stora sömnproblem. Okej, vi startar en sömnskola. Eller det larmar för diabetes typ II– vi kör i gång en livsstilsskola, berättar Dan Hasson.

Vissa företag som använder hans verktyg har direkt koppling till företagshälsovården, även på individnivå, om man så vill. Då kan företagshälsovården reagera på alarmerande resultat och föreslå en läkartid till en medarbetare som bett om det.

Det finns etiska spärrar i systemet som gör att man inte kan identifiera enskilda individers resultat, organisationen får enbart koppling på gruppnivå. En förutsättning är då att det är minst tio svarande och minst 50 procents svarsfrekvens.

Det är viktigt att ett hälsoverktyg är mänskligt uppbyggt. Att det till exempel inte är har 0 procents sjukfrånvaro som mål. Det tycker Johan Larsson, teknologie doktor i kvalitetsteknik vid Mittuniversitetet. Han har skapat ett styrverktyg för hälsoindikatorer i sin doktorsavhandling. Verktyget mäter statistiskt säkerställda förändringar över tid i en medarbetargrupps hälsa och är tänkt att vara ett stöd i chefers hälsofrämjande ledarskap.

– Om chefen trycker ner sjuktalen för mycket kan det skapa en negativ kultur, där medarbetarna inte törs vara sjuka. Då kan sjuknärvaron öka

En grupp som mäts ska omfatta minst tio personer för att integriteten ska kunna säkerställas.

– Det är lättare att vara ärlig om man kan vara trygg i att svaret inte går att spåra till en enskild individ, säger Johan Larsson och uppmanar till grundliga diskussioner mellan arbetsgivaren och facket om hur data ska insamlas och bearbetas.

För Johan Larsson är det självklart att se medarbetarnas hälsa som en resurs. Han tycker att hälsotal borde ingå i ett företags årsbokslut, i så kallade hälsobokslut, precis som andra tillgångar.  Han anser att lagstiftningen om obligatorisk sjukfrånvaroredovisning i årsredovisningen var bra och borde skärpas i stället för att skrotas.

– Det är en utmaning att hitta jämförbara hälsoindikatorer på nationell nivå. Jag tycker till exempel att verklig arbetad tid borde användas i stället för schemalagd tid samt att lagstiftningen borde kompletteras med självskattningar av hälsan. Den informationen kan användas när man väljer arbetsgivare liksom vara en bedömningsdel vid offentlig upphandling.

Det här resonemanget ligger enligt Johan Larsson helt i linje med regeringens nya handlingsplan för arbetsmiljö, där attraktiva arbetsplatser är en viktig del.

Men det krävs mer än siffror och verktyg för att skapa ett gott ledarskap.

– Jag tycker att chefen ska vara ute och prata med sina medarbetare, då får chefen fram bra information både kring hur medarbetarna mår samt underlag till verksamhetsutvecklingen säger Johan Larsson.

Hans verktyg är ännu på forskningsstadiet. Under våren planerar Johan Larsson att starta ett nytt forskningsprojekt kring sitt styrverktyg. Intresserade organisationer får gärna höra av sig, hälsar han.

Läs också: Chefen kan mäta gruppens hälsa

Läs också: Verkyget lever på sitt rykte 

Elisabeth Vene

Mer om: Hälsa Karriär

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt