Så hjälper nätverket Beela invandrade kvinnor i it-branschen

Nätverket Beela startades så sent som i mars förra året. Men Denise Muniz har redan fått se invandrade kvinnor gå från yrken som kock, skådespelare och gyminstruktör till UX-designer, Androidutvecklare och webbdesigner.

Denise Muniz har egna erfarenheter av att söka jobb som relativt nyanländ. Hon minns det som en frustrerande och ibland förvirrande process att försöka få till en första intervju med ett svenskt it-bolag.

– Jag skickade ansökan efter ansökan men det var inte förrän jag fick stöd som jag själv kunde förstå vad jag gjorde för fel, säger hon.

De två brasilianskorna Denise Muniz och Juliana Araújo träffades på ett event arrangerat i Sverige av Silicon Valley-företaget Women Hack. De delade erfarenheten att vara nya i Sverige, och behovet att få prata lite portugisiska. Karriärmässigt stod de däremot på helt olika platser.

I dag på Spotify

Medan Juliana Araújo kom till Sverige för ett jobb som produktutvecklare flyttade Denise Muniz för att hennes man fått ett jobb här. Snabbt förstod de att det skulle bli svårt att fortsätta med sitt tidigare jobb som verksamhetsanalytiker.

– Jag insåg att det skulle ta år att lära sig språket tillräckligt väl och att det kunde gå snabbare att få ett jobb om jag bytte bana till it-sektorn.

Hon fick stöd från Juliana Araújo: tips om utbildningar och mentalt stöd när det först gick trögt med utbildningen under pandemin och sedan med ansökningarna till ett första it-jobb.

– Jag var väldigt frustrerad. Sedan fick jag en kvinnlig mentor inom mentorsprogrammet ”Mitt Livs Chans” och då vände det. Hon kunde förklara hur ett cv bör vara uppbyggt i Sverige, hur jag skulle få mina färdigheter och erfarenheter att stå ut från mängden. Jag lade också till en bild på mig själv, vilket är förbjudet i Brasilien, säger hon.

I dag arbetar Juliana Araújo senior product manager på Spotify medan Denise Muniz fått sin första fasta anställning som webbutvecklare på ett medieföretag. Men båda inser att många fler behöver det stöd som Denise fick, och att det särskilt gäller invandrade kvinnor.  

Statistik från SCB stödjer tesen. Arbetslösheten bland invandrade kvinnor är 18,7 procent (14,3 för män) jämfört med 3,9 hos svenskfödda personer. En studie från 2018 visar att det även gäller högutbildade: 55 procent av utlandsfödda (båda könen) hade ett jobb som gick i linje med deras utbildning jämfört med 80 procent av inrikesfödda.

Muniz: Viktigt för att känna sig som en del av samhället

Som ny i ett land kan det handla om till synes små saker som behövs, menar Denise Muniz.

– Om ingen berättar att man måste registrera sig hos en vårdcentral så vet jag inte om det. Och det är jättebra att Jobbsprånget (praktikprogram för nyanlända) finns men jag måste bli tipsad om det innan jag kan utnyttja det, säger hon.

Hon ser även att det finns saker som företagen kan förbättra. Bland annat att skriva jobbannonser på engelska och med ordval som är inkluderande för kvinnor. Samt att faktisk anställa nyutbildade.

– Många företag utlyser en junior tjänst men anställer ändå någon med flera års erfarenhet. Hur ska man då skaffa sig erfarenhet? säger hon och fortsätter.

– Det är en vinst för företagen också. Olika bakgrunder behövs i it-branschen.

Hittills har 34 personer påbörjat mentorsprogrammet, främst invandrade kvinnor, men även icke-binära där de som just inlett resan mot ett jobb inom it hjälps fram av mentorer med liknande bakgrunder.

– I Sverige är ett jobb viktigt för att känna sig som en del av samhället. Utan ett jobb undrar man om det var rätt att komma hit. Så det är en fantastisk känsla varje gång någon lyckas, säger Denise Muniz.