Rapport: Kvinnliga mattetalanger nobbar ingenjörsutbildningar

2022-10-27 09:37  
Vera Sandberg, som står staty vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg, blev 1917 den första svenska kvinnan att examineras som ingenjör. Mer än hundra år senare är utbildningarna fortfarande starkt mansdominerade. Arkivbild. Foto: Adam Ihse /TT

Sex av sju tonårstjejer med bra betyg i matte väljer bort utbildningar till ingenjör. Vore de mattebegåvade tjejernas intresse för yrket lika stort som killarnas skulle ingenjörsutbildningarna få 2 200 fler studenter varje år, visar en ny rapport.

Ingenjörer är eftertraktade på arbetsmarknaden och behovet av civil- och högskoleingenjörer väntas fortsätta växa de närmaste åren. Svårigheterna att hitta rätt kompetens är så stora att de riskerar att hämma tillväxten, har bland andra Teknikföretagen varnat.

Men trots alla möjligheter till jobb och karriär ratar tjejer och unga kvinnor utbildningar som leder till en ingenjörsexamen. Utbildningarna är fortfarande, 2022, i hög grad mansdominerade.

Vissa av ingenjörsutbildningarna har svårt att fylla platserna. Ytterligare ett problem är att omkring 40–50 procent av ingenjörsstudenterna hoppar av studierna. Ett skäl är att förkunskaperna i matematik inte räcker till, konstaterar fackförbundet Sveriges Ingenjörer i rapporten Ingenjörsutbildningarnas attraktionskraft.

Hitta rätt

Så varifrån och hur ska framtidens ingenjörer hämtas?

– Det viktigaste är att höja matematikkunskaperna i grundskolan, men det är ju på lång sikt. Det man kan göra på medellång sikt är att få dem som har matematiska förmågor att komma till ingenjörsutbildningarna, säger förbundets samhällspolitiska chef Johan Kreicbergs.

Läs mer: Tre udda karriärråd: Jobbet är inte en fin titel på Linkedin

För att få en bild av hur många mattekunniga ungdomar det handlar om följde Sveriges Ingenjörer, via SCB:s data, fyra årskullar från årskurs 9 genom gymnasiet till högskolan. Alla elever med betyget A eller B i matematik ingick i uppföljningen. Dessa var cirka 20 000, motsvarande 23 procent, i varje årskull och med liten övervikt för tjejerna.

Många av dessa gick vidare till naturvetenskaps- eller teknikprogrammet (NA eller TE) - men killarna var i majoritet, och framför allt på teknikprogrammet.

Av alla killar som gick ut nian med bra mattebetyg hade i genomsnitt 59 procent tagit examen från NA eller TE efter tre år på gymnasiet. Motsvarande andel för tjejerna var 42 procent.

En av sju

I nästa steg, i valet av högskoleutbildning, upprepades mönstret. Av alla elever som hade toppbetyg i matte i grundskolan fortsatte var tredje kille att läsa till ingenjör, men bara var sjunde tjej.

Hade i stället de mattebegåvade tjejerna i lika hög utsträckning som killarna först valt NA eller TE på gymnasiet och sedan en ingenjörsutbildning på högskolenivå skulle det ge ett tillskott på cirka 2 200 studenter – per år.

– Det största problemet är valet av högskoleutbildning. Det görs en hel del insatser för att väcka tjejers teknikintresse, men det fyller inte på tillräckligt. I båda stegen behöver vi mer tjejer och kvinnor, säger Johan Kreicbergs.

Lönerna är också en del av problemet. Det finns fortfarande ett lönegap mellan kvinnliga och manliga ingenjörer, enligt Sveriges Ingenjörer. "Det är knappast rätt signal att sända, år efter år, för företag som samtidigt klagat högt över att ingenjörerna är för få" skriver förbundet i rapporten.

Tekniksatsningarna inom ett flertal näringar står och faller med kvinnorna, enligt Kreicbergs:

– Ska vi möta samhällsutmaningarna, klara klimatomställningen och den fortsatta digitaliseringen, då måste ingenjörsutbildningarna bli mer attraktiva för kvinnor med rätt förmåga.

Läs mer: Förvaltaren – chefen som sätter värderingarna främst

Fakta: Ingenjörsutbildningar

Högskolan har två utbildningar för dem som vill läsa till ingenjör:

Högskoleingenjörsprogrammet är treårigt och leder till en högskoleingenjörsexamen. Utbildningen är mer praktisk och en snabbare väg ut i arbetslivet än vad civilingenjörsutbildningen är.

Civilingenjörsprogrammet är en femårig utbildning som leder fram till en civilingenjörsexamen. Civilingenjörsutbildningen är mer teoretisk och går på djupet i fler ämnen än vad en högskoleingenjörsutbildning gör. En civilingenjör jobbar ofta i ledande funktioner som projektledare.

Källa: UHR

Anna Lena Wallström/TT

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt