Mest praktiskt tala bad English

2001-04-11 13:00  
Engelskan är på frammarsch i svenskt arbetsliv. Ju högre upp i hierarkin man kommer desto vanligare blir det att använda engelska.

- Jag använder engelska dagligen i mitt arbete, säger Åke Dovstam, som arbetar med tredje generationens mobiltelefoni på Ericsson i Stockholm.

- I tal blir det mest svenska. Men alla dokument skrivs på engelska. Engelskan kommer också in när jag e-postar till projektgrupper, gör presentationer eller har möten där någon är med som inte kan svenska.

Även finländare, som kan svenska, vill ha möten på engelska, menar Åke Dovstam. Han anser att det blir mer jämlikt. Annars får svenskarna övertag, när man lägger fram projekt och förslag. Alla vill föra fram sina idéer och få gehör för dem. Och då får inte språket bli ett handikapp.

Innebär det engelska "intrånget" att svenskan är hotad? Nej, Åke Dovstam tror inte det.

- Engelskan är först och främst ett praktiskt verktyg för att göra sig förstådd. Den används dels i fackspråket inom telecom och data och dels för allmän kommunikation som fungerar internationellt.

- Vi talar inte sofistikerad engelska. En engelsklärare skulle inte godkänna det. Och många skriver lite slarvigt - kan inte skilja på "is" och "are".

Han säger också att det kan vara svårt att förstå kinesisk, indisk och japansk engelska, som har annat uttal och melodi.

- Den engelska som man använder på många företag kallas för "bad English" internt och man talar det medvetet för att alla ska förstå, det vill säga väljer enkla ord och kan till och med göra grammatiska fel för tydlighetens skull, berättar Olle Josephson, chef på Svenska språknämnden.

Han har undersökt vilka språk som används på ett antal företag i Sverige. Det visade sig att engelskan blir vanligare ju högre i hierarkin man kommer och vanligare i skrift än i tal.

- Det är underförstått att man ska kunna engelska på ett företag som Ericsson, säger Åke Dovstam. Man lär sig det redan under utbildningen. Jag gick på Teknis under sjuttiotalet. Idag är nog många yngre både säkrare och har bättre uttal. Ofta har de också studerat något år i USA eller England.

En av Åke Dovstams arbetskamrater är Andrew Sharp från England. Han borde klara sig helt på sitt modersmål. Men så är det inte.

- Min chef bad mig lära mig svenska, så att han kan hålla sina möten på svenska. Det var hårt i början, men eftersom jag har svensk fru och barn, så har jag lyckats. Men fortfarande är det svårt, när mina arbetskamrater skämtar och pratar jargong. Det är lättare att förstå mer formella presentationer. Skriver gör jag bara på engelska.

Andrew Sharp jobbade också ett par år i Tyskland, men då lärde han sig ingen tyska. Det gick bra med engelska.

Att engelskan misshandlas tycker inte Andrew Sharp gör någonting - tvärtom.

- Jag tycker det är bra. Det är bättre att man använder ett enkelt språk. Det blir färre missförstånd då. Det är viktigare än att använda rätt preposition.

Han berättar att det skapas ett slags Ericssonengelska och att nya termer dyker upp hela tiden.

- Jag har själv börjat ändra mitt språk en del. Jag säger till exempel "I will take coffee" istället för "I will have coffee" som det heter.

Olle Josephson på Svenska språknämnden tycker att det är positivt att Andrew Sharp blev uppmanad att lära sig svenska.

- Det är mycket allvarligt om vi inte skulle kunna använda svenskan som naturvetenskapligt eller tekniskt fackspråk.

- Det bästa är om språken kan användas parallellt både i tal och skrift. Handlingar och information ska finnas på båda språken. Ibland kan tolkning mellan olika språk göra att diskussioner blir mer nyanserade och intressanta.

Men svenskan är inte hotad som språk. Bland världens fem till sextusen språk kanske svenskan ligger på femtionde plats.

- Inte i storlek men i styrka - det vill säga för ordförråd, grammatik, lång historia och hög läskunnighet.

Olle Josephson tycker inte heller att "svengelska" är något problem. Lånord behövs inom speciella verksamheter.

Att engelskan är ett starkt språk i dag är logiskt om man ser bakåt i tiden. Det är och har varit maktens språk som gäller.

- Idag är det engelska, eftersom USA dominerar inom politik, kultur och vetenskap. Under nästan tvåtusen år var det latin under Romarriket.

För svenskar som ville göra karriär inom teologin, var det latin som gällde ända fram till slutet av 1800-talet. Under 1600- och 1700-talet använde vi latin inom förvaltningen och tyska och holländska inom handeln. Engelskan som handelsspråk kom i slutet av 1800-talet. Inom diplomatin var det franska ända fram till andra världskriget. Nu får franskan och tyskan inom EU stå tillbaka för engelskan. Men EUs nio språk används i arbetet.

- Språk dominerar inte för evigt. Engelskan har gjort det nu i femtio -sextio år. Det kan förändras i framtiden, säger Olle Josephson.

Han säger också att man ska ha som mål att lära sig flera språk. Först och främst sitt modersmål, som inte behöver vara svenska. Det finns cirka tvåhundra andra modersmål i Sverige idag. Svenska ska man också lära sig bra och ytterligare ett eller två språk.

Globaliseringen och IT-tekniken har på ett sätt stärkt engelskans dominans.

- Men internet gör det också möjligt att använda sitt eget språk var man än befinner sig. En svensk i till exempel Malaysia kan kommunicera på svenska med svensktalande i hela världen, säger Olle Josephson.

AV: KARIN LEVANDER

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Debatt