Karriär

Distansarbete kan öka risken för bluffsyndrom – så motverkas det

Lisa Clefberg, psykolog. Foto: Christofer Dracke
Distansarbete kan öka risken för bluffsyndrom. Foto: TT och Christofer Dracke

Ensamhet, otydligare rollfördelning och långsammare feedback. Följdeffekter av distansarbete kan öka risken att drabbas av bluffsyndromet (imposter syndrome). I en text på Fast Company berättar Lisa Ames, CMO på amerikanska Norwest Venture, hur hon drabbades under pandemin. ”I hybridarbete kan man behöva jobba extra på att få in det sociala”, säger psykologen Lisa Clefberg.

Publicerad

I mars 2020, precis när pandemin och påföljande restriktioner slog till, bytte Lisa Ames jobb och blev CMO, marknadsansvarig på investeringsbolaget Norwest venture and partners. Hon har lång arbetslivserfarenhet av marknadsföring inom techbranschen bakom sig. Men att ta sig an jobbet på ett nytt företag, och delvis i en ny bransch, visade sig vara extra tufft när allt skedde på distans.

”Jag blev tvungen att etablera relationer, lära mig processer och ny terminologi utan att kunna dra nytta av de informella interaktionerna vid drickaautomaten eller på spontana luncher”, skriver hon i artikeln i Fast Company.

Snart började hon se tecken hos sig själv på att hon påverkades av det som kallas för bluffsyndromet (Imposter syndrome på engelska) – den nedbrytande känslan av att inte tro sig vara kompetent nog för det jobb man utför och att omgivningen förr eller senare kommer att komma på en.

En stor andel av befolkningen kan vara mer eller mindre påverkade. Enligt en artikel i International Journal och Behavioral Science har så har omkring 70 procent av alla amerikaner någon gång känt av syndromet.
Svenska psykologen Lisa Clefberg har i sitt arbete stött på personer som drabbats av bluffsyndromet och menar att det är särskilt vanligt bland högpresterande personer.

– Det är personer som har höga krav på sig själva och då kan man få för dig att det man gör aldrig är tillräckligt bra och att man ”fejkat” sig till sin position. Det är särskilt stor risk i arbeten där man inte vet exakt när man är klar med en uppgift eller om man gjort tillräckligt, säger hon.

Distansarbete kan öka risken för bluffsyndrom. Foto: TT och Christofer Dracke

Precis som Lisa Ames ser hon att distansarbete medför en rad omständigheter som kan öka riskerna.

– Då får man ju inte feedback lika snabbt som när man jobbar tillsammans med människor. Man ser inte varandra och kan inte läsa av varandras kroppsspråk. Man kanske skickar in en arbetsuppgift och så dröjer det innan det kommer en reaktion. Då hinner man tänka mycket och kan börja fantisera om att det man gjort inte var bra eller att chefen inte gillade det, säger hon.

Särskilt utsatt kan det vara att, likt Lisa Ames, börja på en ny arbetsplats när man själv eller många av kollegorna jobbar på distans, menar Lisa Clefberg. Ibland kan det vara de små sakerna som sätter igång en tankespiral.

– Det kan finnas företagskulturer och humor man kan behöva förstå. Tyckte personen att man gjort något dåligt eller har den bara torr humor? Allt sådant blir svårare att uppfatta på distans. Kanske särskilt om man dessutom jobbar med personer från olika länder, säger Lisa Clefberg.

Vad kan chefen göra för att minska risken för bluffsyndrom?

Det finns saker som, framför allt chefer, kan göra för att minska riskerna för att medarbetare ska drabbas. Bland annat att försöka ge både snabb och noggrann respons och feedback. Att vara extra tydlig med rollfördelning och vilka förväntningar som finns på de anställda är också viktigt. Samt att se till att få till social samvaro trots att man arbetar på distans.

Clefberg trycker också på att få in det hon kallar för psykologisk trygghet i organisationen.

– Det handlar bland annat om att våga erkänna när man gjort fel. Om alla har känslan att man kan göra det, och chefen kanske föregår med exempel och tar upp egna fel, så minskar risken för att någon sitter tyst och tror att den är den enda som ibland misslyckas, säger hon och fortsätter:

– En annan sak är att se till att alla har sin kamera påslagen under digitala möten, om man åtminstone ser varandra så blir det lättare att se på medarbetare hur de mår, säger hon.

I sin text ger Lisa Ames, som upptäckte och hanterade sina egna symtom på bluffsyndrom, liknande tips. Hon uppmanar också till att vara extra tydlig i sin feedback under distansarbete och hänvisar till en undersökning som visade att 91 procent av alla kontorsarbetare upplevt missuppfattningar i den digitala kommunikationen med kollegor.

”Tydlig och vänlig kommunikation kan hjälpa någon som tampas med bluffsyndromet att få bättre självförtroende och känna sig bekväm”, skriver hon.