Innovation

”Vi krympte värmeväxlaren”

Teknikscouten Mats Nilssons tantal-idé krympte Alfa Lavals värmeväxlare rejält. Här med Anna Ljungqvist, marknadsansvarig. Foto: Aline Lessner
Värmeväxlaren är full av skrymslen. Foto: Aline Lessner
En yta av tantal skyddar värmeväxlaren mot syror. Foto: Aline Lessner
Mats Nilsson och Anna Ljungqvist i Alfa Lavals fabrik för värmeväxlare i Lund. Foto: Aline Lessner

Från tre meter till tre decimeter. Alfa Laval krympte värmeväxlaren med hjälp av ett tunt lager tantal. Nu gäller det att få kunderna att lita på att en så liten pryl gör jobbet.

Publicerad

”Har ni verkligen räknat rätt nu?”

Så löd kommentaren när Alfa Laval ville ersätta den tre meter långa värmeväxlaren mot en som bara mätte tre decimeter. Kunden, en kemikalietillverkare i New Jersey, gick ändå med på förslaget och blev en av de första testanvändarna av en ny typ av värmeväxlare för starka syror.

– Nu har den varit i drift i 2,5 år utan problem, säger Anna Ljungqvist, marknadsansvarig på Alfa Laval i Lund.

Det unika är att det rostfria stålet i plattvärmeväxlaren skyddas av tantal, en metall som är extremt bra på att tåla syror.

Tantal leder dessutom värme mycket bättre än grafit och andra icke-metalliska material som används i värmeväxlare för starka syror. Men tantal är dyrt, och Alfa Laval använder bara metallen på ytor som kommer i kontakt med syra.

Idén föddes för fem år sedan. Mats Nilsson, teknikscout för Alfa Lavals plattvärmeväxlare, fick då nys om det lilla danska ­bolaget Tantaline, som hade utvecklat en teknik för att belägga rostfria ytor med tantal. Mats Nilsson åkte dit med en värmeväxlare och gav danskarna en riktig utmaning.

– I värmeväxlarens inre finns ­tiotals veckade plattor, och hundra procent av ytan måste täckas. Om en enda kvadratmillimeter är oskyddad så kan den korrodera på några dagar, säger han.

Exakt hur de danska ingenjörerna lyckades är hemligt och det ligger många års forskning och utveckling bakom tekniken.

Ytbehandlingen bygger på kemisk ångdeponering där tantalen förångas och binder med stålytan. Samtidigt vänds och vrids värmeväxlaren så att varje skrymsle och vrå täcks av ett 50 mikrometer tjockt skikt.

Resultatet blir en värmeväxlare som står pall för starka syror och snabba temperaturväxlingar och som klarar sig med minimalt underhåll. Tantalens goda värmeledning bidrar till att värmeväxlaren kan krympas rejält, medan stålskelettet därunder gör konstruktionen mekaniskt stark.

Före leverans fylls varenda värmeväxlare med 25-procentig saltsyra som är 60 grader varm. Allt för att säkerställa att stålet är helt täckt av ytbeläggningen. Efter en vecka töms syran ut och kontrolleras. Om det inte finns någon missfärgning så finns det heller inga oskyddade ytor som korroderat.

Priset för den nya värmeväxlaren är ungefär en fjärdedel av vad en produkt i solid tantal skulle ha kostat. Men jämfört med en traditionell grafitvärmeväxlare är priset lite högre, enligt Alfa Laval.

Företaget lanserade de nya tantalvärmeväxlarna i våras, och i dag finns ett 20-tal installationer. Försäljningen har inte riktigt tagit fart än.

– Det finns inget liknande på marknaden, och att nå ut med radikalt ny teknik är alltid en utmaning, säger Anna Ljungqvist.

Samtidigt fortsätter arbetet på utvecklingsavdelningen; allt större värmeväxlare behandlas med metoden. Ju större yta som ska täckas, desto svårare att få metallen att leta sig in i vartenda skrymsle.
Följ Ny Teknik på Facebook!

Uppdrag: teknikspaning

Som teknik­scout ansvarar Mats ­Nilsson för att spana på teknik som kan komma till nytta i Alfa Lavals framtida plattvärmeväxlare. Det innebär många kontakter med universitet och institut ­såväl som utvecklingsbolag.

– Om jag tar 100 kontakter så går vi kanske vidare med fem stycken. Det kan låta som ett tröstlöst jobb, men om jag missköter det så märks det i efterhand. Jag vill inte se konkurrenter lansera nya produkter som vi skulle ha velat ha, säger han.