Varning för myggsommar – så blir du kvitt insekterna

2019-06-26 07:37  
Myggorna älskar din svett. Foto: TT

Skogsmyggorna frodas som aldrig förr i år, och festar ohämmat på dina stackars armar och ben. De ser dig på långt håll, och blir alldeles vilda av din underbara svettlukt och koldioxiden i din utandning. Knepen för att bli kvitt dem fungerar på olika sätt.

Våren och försommaren har varit rena paradiset för stickmyggorna. De är ovanligt många i år, med massor av otäcka kliande myggbett som följd.

– Myggorna ser oss, de har ganska bra syn. När de kommer närmre känner de koldioxiden i utandningsluften, och det triggar deras sökbeteende. Sedan då de kommer ännu närmare känner de kroppsdoften, eller närmare bestämt svettdoften, och det triggar dem ännu mer, förklarar Marcus Stensmyr, forskare inom biologi vid Lunds universitet.

Luras med lukten

Frågan är vad man gör för att slippa myggen.

– Man kan bryta deras jakt här, vid doften. Redan på 40-talet uppfanns ett ämne i den amerikanska armén som kallas DEET. Det gör myggen förvirrade, för doftmolekylerna släpps inte iväg. Då blir man inte myggbiten.

Läs mer: Husmyggan bäst på att sprida Ockelbosjukan

Ämnet ingår i många svenska myggmedel, dock inte i lika höga koncentrationer som vissa utländska myggsmörjor.

– Det finns fyra olika verksamma ämnen som ingår i myggmedel som ska smörjas på huden. De dödar inte myggen, men avskräcker dem, säger Johan Helgesson, strategisk rådgivare på Kemikalieinspektionen.

Alla är klassade som bekämpningsmedel, och ska vara godkända för att få säljas. DEET är väl beprövat, men DEET kan irritera hud och ögon, berättar han. Det är klassat som bekämpningsmedel, och ska inte hamna i naturen.

Det har också den nackdelen att det löser upp plast, påpekar Marcus Stensmyr. Klockor, mobiltelefoner och annat med plast på kan skadas.

Naturlig citroneukalyptus

De övriga verksamma ämnena i myggsmörjor är citroneukalyptus, som är naturligt, icaridin och ett ämne som kallas IR3535. De har alla snarlika effekter på myggorna som DEET, enligt Johan Helgesson.

Oavsett vilket myggmedel man använder är det viktigt att följa instruktionerna och åldersgränsen som står på förpackningen. Om man får besvär av någon sort kan en annan prövas. Små barn ska dock inte smörjas med myggmedel, förklarar han.

Det finns också myggmedel som inte sätts på huden, utan som avsöndras i luften på en begränsad yta. De sprids exempelvis via värme i små dosor som man sätter i väggkontakter, eldas som myggspiraler eller värms på andra sätt, exempelvis via en gaspatron. Myggorna avskyr doften, och i stället för att sticka dig sticker de iväg.

– De verkar vara effektiva. Myggorna dör inte, men doften stöter bort dem. Men det fungerar nog bara på en liten yta, som runt ett bord. Om man skulle använda det mer storskaligt skulle det inte gå, säger Marcus Stensmyr.

Skadligt för bin

Ämnena som finns i myggskrämmorna är giftiga för bin, berättar Johan Helgesson.

Ingredienserna, bland andra alletrin, ingår ofta i en grupp ämnen som kallas pyretroider. Det kan döda bin och andra insekter. En annan grupp kallas pyretriner och framställs genom extrakt från blomman krysantemum. Även det är skadligt för bin och humlor, trots att det kommer från naturen själv.

– Bara för att det kommer från naturen behöver det inte vara ofarligt, säger Johan Helgesson.

Men ämnet sprids bara då apparaterna eller spiralerna är i gång. Effekten kvarstår heller inte i luften efter användning så faran för bina bör inte vara så stor, enligt Johan Helgesson. Kanske används myggskrämmorna mest på kvällstid, då bina ändå sover.

Myggfälla

Det finns ännu ett sätt att bli av med myggplågan, som verkar genom att imitera människors doft och locka till sig myggorna i en fälla, berättar Marcus Stensmyr.

En gasolbrännare avger koldioxid kombinerat med ett ämne, octenol, som för myggan luktar mums. Myggorna luras till apparaten, men väl där sugs de in i apparaten och eldas upp brutalt. Fast myggfritt blir det.

Forskarna söker fortfarande kunskap om mer exakt vad som attraherar myggen, för att kunna utveckla nya myggmedel och fällor.

– Vi försöker förstå hur myggmedlen fungerar, och hur de registreras i myggornas hjärnor, och hur myggmedel fungerar. Vi försöker också förstå varför vissa blir mer myggbitna än andra, säger Marcus Stensmyr.

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Debatt