”Varje forskare blir småföretagare”

2016-03-31 06:00  
Mats Benner är orolig över att en för stor andel extern finansiering för forskning påverkar riktningen på forskningen. Foto: Andre de Loisted.

Beroendet av externa finansiärer riskerar att göra universiteten till ”forskarhotell", menar professorn.

Svensk forskning är beroende av externa medel från forskningsråd, stiftelser och företag. En professor varnar nu för att det kan förvandla universiteten till forskarhotell.

Regeringen vill satsa mer på basanslagen till universitet och högskolor i den kommande forskningspropositionen, uppgav Karin Röding (S), statssekreterare på utbildningsdepartementet, vid ett seminarium i februari. Även den borgerliga regeringen ökade anslagen i den förra propositionen.

Men fortfarande är svenska universitet och högskolor till stor del beroende av externa finansiärer och bara omkring 50 procent av forskningen är direktfinansierad med offentliga medel. Det är betydligt lägre än i länder som Danmark och Schweiz, där 60 respektive 80 procent är direktfinansiering. I stället kommer en stor del av forskningsfinansieringen i form av projektmedel och bidrag från Vetenskapsrådet och stiftelser som Vinnova och KK-stiftelsen.

– Det kan leda till att universiteten blir ett slags forskarhotell där forskarnas fokus blir att dra in det egna projektet och den egna finansieringen. Var och en blir en småföretagare kring sin egen forskningsverksamhet, säger Mats Benner, professor i forskningspolitik vid Lunds universitet.

I Sverige kan forskarna även finansiera en stor del av sin egen tjänst med externa medel, vilket är mycket ovanligt eller till och med otillåtet i många länder.

– Det är en ganska speciell konstruktion för Sverige att anställningar inte är fullt ut finansierade av arbetsgivaren. Du får en titel och en mejladress, men som vilken frilans som helst är du skyldig att dra in uppdrag eller projekt för din finansiering.

Risken är att universiteten delvis förlitar sig på extern finansiering av forskarnas löner, och att förmågan att skaffa finansiering blir ett kriterium för vem man rekryterar. Beroendet av externa medel och projektbidrag kan i värsta fall minska universitetens möjlighet att arbeta strategiskt och långsiktigt.

– Om ett universitet blir en container som fylls med innehåll beroende på vem som är villig att stå för finansieringen blir universitetets hela idé och särart urholkad, säger Mats Benner.

Det finns många som vill se en ökad samverkan och finansiering från företag och andra privata aktörer. I ett europeiskt perspektiv har Sverige varit väldigt framgångsrikt när det gäller att knyta näringslivet till universitet och högskolor, enligt Mats Benner. Men fortfarande utgör den privata finansieringen bara en mindre del av forskningsmedlen. I USA finns en helt annan tradition kring donationer från privatpersoner och finansiering från företag.

– Amerikanska universitet har visat sig vara effektiva på att fånga upp företagens pengar och intressen och göra om dem till högkvalitativ forskning. Det finns heller inget kvalitetssänkande med ett tätt samarbete mellan universitet och företag.

Mats Benner menar att det finns en hel del som staten skulle kunna göra för att stimulera den privata finansieringen. Det kan till exempel handla om skatteavdrag för företagen eller samfinansiering av forskningsprojekt. Det finns också mycket att vinna med ökad privat finansiering, både för samhället i stort, men också för företagens tillväxt och inte minst universiteten själva.

– Rätt skött är det ett sätt att upprätthålla kvaliteten och villkoren för svenska universitet, säger Mats Benner.

Forskningsproppen siktar långt och kort

  • Omfattar forskning, högre utbildning och forskningsrelaterad innovation.
  • Sträcker sig över de kommande fyra åren, men har också ett tioårigt perspektiv.
  • Sex myndigheter (Vetenskapsrådet, Vinnova, Energimyndigheten, Formas, Forte och Rymdstyrelsen) har på regeringens uppdrag lämnat in analys och förslag till propositionen.
  • Myndigheterna rekommenderar bland annat att basanslagen även fortsättningsvis konkurrensutsätts och att ett utvärderingssystem för kvalitet i forskningen införs.
  • Vinnova har dessutom lämnat förslag om ett nytt resursfördelningssystem som belönar potential i forskningen. Stiftelsen vill också att det satsas mer på samverkansprogram för forskning och innovation som staten och näringslivet gemensamt finansierar.
  • Universitet och högskolor, branschorganisationer, fackföreningar och en rad andra intressenter har också kommit in med synpunkter.
  • Planen är att propositionen ska presenteras i höst.

Krister Zeidler

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Debatt