Vår sol föddes sent i Vintergatan

2015-04-10 14:37  
Illustration som visar en nattbild från en hypotetisk planet i den unga galaxen Vintergatan för tio miljarder år sedan. Rosa gasmoln innehåller nyfödda stjärnor. Stjärnkluser visar som blåvita prickar. Foto: NASA/ESA/Z. Levay (STScI)

För 10 miljarder år sedan föddes mängder med stjärnor i galaxen Vintergatan. Men vår sol var inte med i denna stjärn-baby boom.

(Uppdaterad) Det visar en omfattande studie med Nasas Hubble- och Spitzerteleskop, ESAs Herchelteleskop och Magellanteleskopet i Chile.

Astronomerna har undersökt mer än 24000 galaxer och tagit nästan 2000 bilder på galaxer som liknar Vintergatan. Man har då noterat att de började som små klumpar med stjärnor.

Galaxerna svalde stora mängder gas som sedan utvecklades till en storm av stjärnfödslar. Den största tillväxten av massa i galaxerna skedde under de första fem miljarder åren.

Vår egen sol beräknas ha bildats för fem miljarder år sedan. Men den sena födseln verkar ha haft en positiv inverkan på bildandet av planeterna i solsystemet.

Ämnen som är tyngre än väte och helium blev vanligare under den senare delen av stjärn-baby boomen då stora stjärnor slocknade och försåg galaxen med byggmaterial för planeter och även livet på jorden.

Mer om studien på Hubblesite.

Håkan Abrahamson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Debatt