Utmaningen: Gör grafen till vardag

2014-02-03 06:49  
Att bli en forskarkändis har sina fördelar, tillstår Jari Kinaret. Dörrar öppnas som annars skulle vara stängda. ”Ja, man hamnar i en lite annan sfär och lär sig mycket nytt.” Foto: Oscar Mattsson/Chalmers

– Om tio år ska ingen höja på ögonbrynen över att något innehåller grafen, säger Jari Kinaret på Chalmers.Han leder megaprojektet som ska ta supermaterialet från laboratorierna ut till industrin. Och ge Europa ledningen i en ny materialrevolution.

Hajpen irriterar Jari Kinaret. Han är känd för sitt lugna humör, men nu är fysikprofessorn irriterad. Hans förhoppningar på det nya materialet grafen är visserligen stora, men någon hajp vill han inte medverka till.

Det tycker han att rubriker i internationella tidskrifter gör.

– ”Grafen ska ersätta kisel” och ”grafen kommer att ersätta stål” är värst. De bygger bara en hajp. Det finns inte en chans att grafen kommer att ersätta stål och det finns ingen trovärdighet i att påstå att grafen kommer att ersätta kisel, säger han med emfas.

Men att materialet snabbt kan leda till nya lätta och tåliga komposit­material till bilar och flygplan håller han med om. Och på lite längre sikt en ny typ av supersnabb elektronik. Fast i vilken tillämpning materialet kommer att få sitt stora genombrott vill han inte spekulera om.

– Det är som med lasern. När den kom var det ingen som kunde föreställa sig att den skulle ersätta stål­nålen i skivspelare.

Sedan ett år tillbaka leder Jari Kinaret EU:s flaggskepp Graphene, en av de största vetenskapliga satsningar som gjorts i Europa (se ruta). Med nio miljarder i kassan och upp till 1 000 forskare ska det nanometertunna materialet grafen föras ut från forskningslabben för att revolutionera europeisk industri. Och det på bara tio år.

Nu fylls veckorna av resor, planering av forskarskolor, arbetsseminarier för industrin och bedömning av grupper som vill ansluta sig till projektet.

Uppmärksamheten från länder ­utanför EU är stort. Den kinesiska ambassadören tillbringade nyligen en hel dag hos Chalmersforskarna. För att inte tala om uppmärksam­heten i media. De första tio dagarna efter att Graphene utsetts till ett av flaggskeppen skrevs 1 400 artiklar, som nådde 1,8 miljarder (!) läsare.

När Ny Tekniks reporter besöker honom har han nyligen blivit intervjuad av New York Times och Sveriges Radio.

Nu hinner han inte forska så mycket, det tycker han är tråkigt. Och visst har han behövt ändra delar av sitt beteende.

– Som professor ska man säga vad man tänker, nu måste jag tänka på vad jag säger.

För snart fyra år sedan dök Jari Kinaret upp som en ”dark horse” i Bryssel där man diskuterade satsningar som skulle kunna förena Europas spridda akademiska styrkor och åstadkomma vetenskapliga och teknologiska genombrott. Då hade ett 20-tal andra forskargrupper redan filat på sina förslag under sex månader.

– Jag fick tre minuter på mig att presentera mitt förslag, man hade lovat fem. När jag kom hem funderade jag på att släppa det.

I stället valde han att snabbt sätta ihop ett konsortium med nio partners. Bland dem fanns fysikerna Andre Geim och Konstantin Novoselev. Samtidigt som ansökan lämnades in fick de Nobelpriset i fysik för att de sex år tidigare gjort banbrytande ­experiment med grafen. Projektet gick vidare till final och in i mål.

För att klara pressen ger han sig ut och löptränar – oavsett var i världen han befinner sig. Han är medlem i Solvikingarna, en av Sveriges största ­löparklubbar, och löparskorna följer med på alla resor.

– Det finns många ställen där det är riktigt trevligt att springa, till exempel Delft i Holland. Tokyo eller Peking är däremot inte att rekommendera, det är för trångt och för mycket trafik.

Hans lugna humör är en tillgång när briljanta och egensinniga forskare från olika kulturer ska fås att dra åt samma håll. Men har han väl blivit arg så sitter det i – länge.

– Jag tror jag måste bli bättre på att glömma lite fortare, tillstår han.

Graphene ska pågå i tio år. Hur långt fram tänker du?

– Till år 2016. Då tar sjunde ramprogrammet slut och det nya programmet Horizon 2020 tar vid. Då går budgeten upp och vi blir så många att organisationen måste förändras. Det kräver mycket tankearbete nu.

Vad har du för förhoppningar när det gäller Graphene?

– Att ingen ska höja på ögonbrynen om tio år när de får veta att något innehåller grafen. Det ska vara vardagligt.

Och vad gör du då?

– Det vet jag inte.

Jari Kinaret

Namn: Jari Kinaret.

Aktuell: Leder EU:s megaprojekt Graphene.

Bor: I villa i Mölndal.

Ålder: 51 år.

Född i Karleby i mellersta Österbotten, Finland. Växte upp i Uleåborg.

Familj: Fru och två barn.

Dold talang: En hejare på att lösa Rubiks kub.

Fil kand i teoretisk fysik och civilingenjör (diplomingenjör) i elektroteknik vid Universitetet i Uleåborg.

Disputerade i fysik vid amerikanska MIT år 1992. Inriktning mesoskopisk fysik, det som idag brukar kallas nanoteknik.

Assisterande professor vid Nordiska institutet för teoretisk fysik Köpenhamn, 1992–95.

1995 – Chalmers­ ­tekniska högskola. För närvarande professor i fysik.

EU:s niomiljarders-projekt

  • Graphene är ett av två vetenskapliga projekt inom EU som under tio års tid får en budget på knappt nio miljarder kronor. Det andra projektet är The Human Brain Projekt – HBP.
  • Bland målen för Graphene finns supersnabba processorer, lätta kompositer för bilar och flygplan, vät­gaslagring och snabbtankade bilar. Även konstgjorda näthinnor står på agendan.
  • 126 forskargrupper och företag, däribland Nokia och Airbus, deltar. Utlysningen efter ytterligare 20–40 grupper avslutas den 5/2.

Tre röster om Jari Kinaret

– Jari är en av de mest målmedvetna och ­effektiva personer jag har träffat. ­Han ­slutför alltid det han tagit på sig och är inte rädd för merarbete.

 Mikael Fogelström

 Leder tillsammans med Jari  Kinaret Chalmers grafencentrum



– Den mängd arbete Jari lagt ned på att vinna flaggskeppet är häpnads­väckande. Jag vet inte någon ­annan ­person som skulle kunna ha fått igenom ­projektet. Det kan nästan liknas vid en enda krigares kamp mot ­EU-­byråkratins väderkvarnar.

 Andre Geim

 Nobelpristagare i fysik



– Han har en unik förmåga att vara kombinerat kunnig-­uthållig-nåbar i alla lägen.

 Karin Markides

 Rektor för Chalmers  tekniska högskola

Ulla Karlsson-Ottosson

Mer om: Grafen

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer