Test hittar farliga nanopartiklar

2008-06-05 08:55  

Riskerna med de nya nanomaterialen oroar alltmer. Inte minst sedan forskning visat att de omhuldade kolnanorören befaras ge asbestos. Nu har amerikanska biologer utvecklat en generell metod för att fastställa nanomaterialens befarade hälsofarlighet.

Metoden går ut på att testa allehanda nanopartiklar genom att se hur de påverkar biologiska celler. Forskarna har valt fyra typer av testceller som ska ge en översiktlig uppfattning om partiklarnas farlighet. Forskarna menar att test på immunceller från möss, två sorters celler från blodkärl samt mänskliga leverceller tillsammans räcker för att ge en hygglig bild av hälsoriskerna.

Själva testet går ut på att blanda nanopartiklarna med cellerna, och efter en tid mäta hur cellernas ämnesomsättning påverkas av partiklarna.

För att få fart på testningen används ett datoriserat robotsystem, liknande dem som brukas av läkemedelsindustrin. Roboten placerar ut fyra olika doser av de undersökta nanopartiklarna i mikroprovrör som vart och ett innehåller celler av någon av de fyra celltyperna.

Ett lika automatiskt system analyserar cellernas reaktioner på partiklarna, och ger en uppfattning av hur farliga de olika nanopartiklarna är. På så sätt kan nanopartiklarnas farlighet graderas, och de som befaras vara skadliga för hälsan går vidare till mer fullständiga djurförsök.

Hittills testat ett femtiotal olika typer av nanopartiklar, framförallt sådan som används vid medicinsk avbildning. Det är vanligtvis partiklar som innehåller och som injiceras som kontrastmedel i blodsystemet. Andra typer av nanopartiklar som behöver testas är dse som ingår i livsmedel, kosmetika och solskyddsmedel.

Men nanopartiklarna finns i många skepnader, med olika storlek, form, kemi och ytegenskaper. Exempelvis är kolnanorören, som befaras ge asbestsjuka, extremt tunna och mycket långa. Och eftersom de påverkar lungorna så kan forskarna byta ut någon av celltyperna i sin testmaskin mot lungceller. Ett problem är dock att testmaskinen har svårare att hantera luftburna partiklar än sådana som är lösta i exempelvis vatten.

Anders Wallerius

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer