Syrsor på tallriken kan förhindra näringsbrist

2018-05-09 08:24  
Syrsor kan sannolikt vara en bra proteinkälla även för människor, enligt en ny avhandling från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. I dag är det dock inte tillåtet att sälja insekter som mat i Sverige. Foto: Mia Petersson / SLU

Grisar växte bra på en kost som innehöll syrsor, visar en ny avhandling från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Detta tyder enligt studien på att syrsor kan bli en viktig proteinkälla även för människor.

I Kambodja beräknas en fjärdedel av befolkningen ha energibrist. Två av fem barn under fem år är undernärda och anemi till följd av järnbrist är vanligt. Här kommer syrsorna in. De kan bli en viktig del av kosten, enligt en ny avhandling vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Nittio gram syrsor per dag kan enligt studien räcka för att täcka ett litet barns hela järnbehov samt en betydande och viktig del av proteinbehovet.

SLU-studien har tittat närmare på vad som händer när enkelmagade djur, grisar som modell för människor i det här fallet, äter en kost som innehåller syrsor. Det handlar specifikt om en kambodjansk syrssort (Teleogryllus testaceus) som har fötts upp och utfodrats med vissa ogräs samt biprodukter från jordbruk och livsmedel för att sedan själv bli mat. Denna syrsa ska enligt preliminära siffror i studien innehålla mellan 58 och 65 procent råprotein.

Grisarna i studien har i tjugofem dagar fått en kost baserad på majsmjöl, riskli samt mjöl av syrsor eller fisk. En grupp av grisarna har alltså fått bland annat fiskmjöl i kosten, en grupp åt bland annat syrsmjöl av hela syrsor, och den sista och tredje gruppen åt bland annat syrsmjöl, där syrsornas ben hade tagits bort.

Läs mer: Öppning för insekter på tallriken

Enligt studien växte grisarna bra på båda varianter av syrsmjölet. De smälte detta bättre än fiskmjölet och verkar ha kunnat använda mer av proteinet från syrsorna än fiskvarianten för att växa. Efter tio dagar vägde grisarna som fått syrsmjöl, både det som var gjort av hela syrsor och det av skalade, mer än de som hade fått fiskmjöl.

Av detta drar studien slutsatsen att syrsor skulle kunna utgöra en bra kost för grisar, och sannolikt även för människor.

Dessutom verkar den europeiska livsmedelsmyndighetens råd att ta bort syrsornas ben innan konsumtion vara onödig, då benen innehåller värdefulla näringsämnen och syrsmjölet utan ben enligt SLU-studien inte förbättrade smältbarheten.

Ännu inte tillåtet att sälja insekter som mat i Sverige

I Sverige är det inte tillåtet att sälja insekter som mat i dag. Det är det däremot i andra EU-länder, däribland Danmark, Finland och Nederländerna. Anna Jansson, professor i husdjurens fysiologi på SLU som även har handlett studien om den kambodjanska syrsan, tror att det bara är en tidsfråga innan syrsor blir godkända som mat även här.

– När detta kommer att ske vet vi inte. Det behövs mer forskning, säger hon till Ny Teknik.

Anna Jansson arbetar just nu bland annat med ett forskningsprojekt med fokus på den svenska hurssyrsan. Hypotesen är att den ska gå att födas upp på växter som inte har något värde för oss, att den skulle kunna bidra till biologisk mångfald samt bli en bra källa till både järn och protein för människor.

Förra året började SLU bygga upp en egen population av hussyrsor och försöken, där syrsorna i ett första stadie får äta rödklöver, har precis börjat. De första resultaten kan komma redan i höst.

– Vi vill dels titta på hur syrsor fungerar som foder, dels följa upp livsmedelsaspekten. Vi letar efter potentiella risker med att äta syrsor. Vårt huvudfokus är att syrsorna ska kunna ätas direkt av människor, men de kan även bli aktuella som djurfoder, säger Anna Jansson.

I likhet med den kambodjanska syrsan i avhandlingen är den svenska hussyrsan relativt enkel att föda upp och äter lite av varje, berättar Anna Jansson.

Syrsor skulle kunna förhindra järnbrist

Proteinbrist förekommer visserligen i Sverige, men det är framför allt för att förhindra järnbrist som en kost som innehåller syrsor kan bli intressant här eftersom det är betydligt vanligare.

En aspekt som SLU-forskarna inte tittar på, men som kan avgöra om syrsor faktiskt kommer att finnas på framtidens tallrik, är om man lyckas göra något åt äckelfaktorn, säger Anna Jansson.

– De företag som kommer att vara först med att slå sig in på marknaden kommer nog att börja med att göra produkter som ser ut som annat som vi känner igen. Om maten ser ut som något som vi har ätit tidigare blir den lättare att ta till sig. Man kan till exempel tänka sig att syrsor säljs som falafel, burgare eller syrspinnar, i stället för fiskpinnar.

Förbjudet att sälja insekter som mat i Sverige

Det är i dag inte tillåtet att sälja insekter som mat i Sverige. Det beror på att insekter klassas som "nya livsmedel" och måste godkännas enligt en särskild EU-process. "Avsikten med lagstiftningen är att skydda konsumenter från okända faror som allergier, gifter och smittor" skriver Livsmedelsverket på sin hemsida. Både hela och delar av insekter räknas som nya livsmedel. Källa: Livsmedelsverket

Ania Obminska

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Debatt