Sverige behöver växla upp grafen-satsningen

2016-10-20 13:49  
En glasskiva belagd med ett tunt skikt grafen visas upp av Helena Theander, programchef för det svenska innovationsprogrammet SIO Grafen. Foto: Anna-Lena Lundqvist

Starkare än stål, lättare än luft. Supermaterialet grafen ska göra svensk industri världsledande. Men steget från labbskala till produktion är en utmaning.

I veckan ska grafen-Sverige upp till bevis. På Grafen-Forum i Göteborg rapporteras årets framsteg inom tolv samarbetsprojekt mellan akademi och industri. Samtliga har finansierats av SIO Grafen, ett nationellt innovationsprogram som vill få in Sverige på tio-i-topplistan över de länder i världen som är bäst på att utnyttja supermaterialet för affärer.

– Storföretagen har varit mest på hugget hittills, konstaterar Helena Theander på Chalmers Industriteknik, som är programchef för SIO Grafen.

Bland deltagarna finns globala aktörer som Ericsson, ABB och Alfa Laval. Nytt för i år är projektet med Stora Enso och Tetra Pak. Med tunna skikt, uppbyggda av grafenflagor, vill de utveckla en syrebarriär som ska ersätta aluminiumfolie i förpackningar. Lyckas projektet hägrar en världsmarknad för nya miljövänliga förpackningsmaterial, som är lätta att återvinna.

Även pappersmasseföretaget Billerud Korsnäs hoppas på grafenfilmer som ett vinnande koncept för förpackningar, bläckstråleskrivarföretaget Xaarjet likaså.

– Grafen i förpackningar är helt klart en ny trend bland svenska företag, säger Helena Theander.

En annan trend är att använda grafenflagor för att förbättra kompositer eller för att skapa helt nya. Betong är ett exempel.

– Här handlar det dels om att förstärka betongen men också att hitta framtida lösningar som gör att man kan klara sig utan armering.

Experiment på Chalmers har, i samarbete med betongpåletillverkaren Centrum Påle, redan visat att hållfastheten hos betong kan öka med upp till 50 procent när flagor av grafen blandas i kompositen. Målet är lättare och miljövänligare betongpålar, tillverkade med mindre mängd cement. Det kan i sin tur leda till lägre transportkostnader.

Andra projekt rapporterar om forskningsgenombrott som behöver utforskas vidare. Hit kvalar upptäckten att grafen kan vara en effektiv bakteriedödare när flaken odlas fram i en viss riktning.

– Det betyder mycket för ett företag att få finansiering för pilotstudier och sedan en uppskalning. Att utveckla nya grafenprodukter är dyrt, konstaterar Mikael Fogelström på Chalmers.

Mikael Fogelström Foto: Sören Håkanlind

Som vice direktör för en av EU:s största vetenskapliga satsningar – Graphene Flagship – och prefekt vid institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap har han god inblick i vad som händer runt om i Europa när grafen ska bli affärer.

Graphene Flagship, som leds av Jari Kinaret vid Chalmers, har deltagare från 23 länder och är nu inne på sitt fjärde år. Med en budget på 10 miljarder kronor under tio år har konsortiet tagit sig an uppgiften att föra fram Europa till en världsledande position när det gäller grafen. Även här finns svenska företag som Ericsson och ABB med.

– En tredjedel av alla som är med i Graphene Flagship är företag. Det finns många gemensamma projekt som spänner över allt från kompositer till högfrekvenselektronik, säger Mikael Fogelström.

Medicinsk teknik, batterier, elektronik och kompositer är områden där det händer mycket, slår han fast. Utmaningen nu är att komma vidare från forskningslabbet in i utvecklingslabben där nya produkter skapas.

– Språnget som krävs för att ta sig över är fortfarande lite för långt och dyrt.

Å andra sidan har varken SIO Grafen eller Graphene Flagship full koll på vilka grafensatsningar svenska industrier gör internt. Det har ingen som Ny Teknik talat med. Men att försvarskoncernen Saab bedriver forskning på lätta och elektriskt ledande kompositer är uppenbart.

Hur ligger då svenska företag till internationellt sett när det gäller grafen? När Ny Teknik kokar ner svaren från ett dussintal personer blir slutsatsen: forskningen ligger i framkant, industrin totalt sett lite efter men det finns fortfarande stora chanser att komma in på delar av världsmarknaden.

Ulla Karlsson-Ottosson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Debatt