Innovation

Svenska upptäckten: Världens äldsta växter

Bild från synkrotonljusmikroskop visar en 1,6 miljarder år gammal trådlik rödalg i ett fossil som är 0,5 millimeter långt. De gröna delarna, där färgen har lagts till i bilden, är enligt forskarna den del av organismer där fotosyntesen äger rum, kloroplaster.
Fossilerna har bevarats i sedimentära bergarter i en flodbädd i Chitrakoot, i den indiska delstaten Madhya Pradesh. Foto: Stefan Bengtson
Genomskärning av fossilen. Den är cirka 1,4 millimeter tvärs över. Foto: Therere Sallstedt

Forskare på Naturhistoriska riksmuseet har hittat fossil av rödalger som är 1,6 miljarder år gamla. Det ställer tillbaka tiden för jordens äldsta växter med 400 miljoner år.

Publicerad

Fossilen är av två olika typer av rödalger, en organism som är mer avancerad än de första encelliga organismer som uppstod på jorden.

– Det går inte att få ett hundraprocentigt bevis på så här gammalt material, eftersom det inte finns något DNA kvar, men karaktärerna överensstämmer mycket väl med hur rödalger ser ut och är byggda, säger Stefan Bengtson, professor emeritus i paleozoologi vid Naturhistoriska riksmuseet.

Fynden kommer från Chitrakoot i delstaten Madhya Pradesh i centrala Indien. Stefan Bengtson fick via en indisk kollega komma dit och ta del av stenprover från en flodbädd.

Analysen som han och forskarkollegan Therese Sallstedt har gjort visar att historien för den här typen av flercelliga organismer kan dateras tillbaka i tiden rejält.

– Den tidigaste rödalgen man kände till var 1,2 miljarder år gammal. De forskare som ägnar sig åt att datera livets träd hade problem redan med de fynden. Nu kanske vi stör dem ännu mer med de här fynden, säger Stefan Bengtson.

Fossilen är inbäddade i mattor av fotosyntetiserande cyanobakterier. Tidsbestämningen har gjorts med radiometrisk datering, som mäter det radioaktiva sönderfallet hos isotoper. Fossilerna har analyserats bland annat i en synkrotonljusanläggning i Schweiz, som fungerar som ett extremt ljusstarkt röntgenmikroskop, för att se organismens strukturer. Utifrån strukturerna har forskarna dragit slutsatsen att det rör sig om rödalger.

– Med synkrotonljus kan vi titta in i våra fossiler utan att förstöra dem.

De äldsta kända formerna av liv på jorden uppstod för mer än 3,5 miljarder år sedan, i form av encelliga organismer utan cellkärna. Större mer komplexa flercelliga organismer började bli vanliga för 600 miljoner år sedan. I mellansteget fanns den här typen av växter som de svenska forskarna nu har hittat spår av.

– Frågan är om växter började komma så tidigt som för 1,6 miljarder år sedan, varför dröjde det en miljard år tills mer avancerade flercelliga organismer som svampar, växter och djur blev mer flertaliga? Vi hoppas att det här kan leda till en bättre förståelse för hur biosfären kom till, säger Stefan Bengtson.

En artikel om fyndet publiceras på onsdagen i den vetenskapliga tidskriften Plos Biology.