Svenska cellfabriken tillverkar framtidens läkemedel

2017-03-10 15:01  

Två cellfabriker på KTH i Stockholm är en del av den stora svenska satsningen på nya biologiska läkemedel.

I det svenska projektet Human Protein Atlas som drevs från KTH kartlades kroppens alla 20 000 proteiner. Nu utgör det arbetet grunden för två cellfabriker i Stockholm, där proteiner tillverkas i celler för att bli biologiska läkemedel.

Proteinerna ska produceras på Alba Nova universitetscentrum i Stockholm, inom ramen för Wallenberg Center for Protein Research.

Centret startade i början av förra året för att bidra till utvecklingen av nya proteinläkemedel, och är den största enskilda svenska forskningssatsningen på området med över 500 miljoner kronor i finansiering.

Läs mer:

Läs mer: Svensk miljardsatsning på biologiska läkemedel

En av cellfabrikerna är inriktad på de omkring 3 000 proteiner som utsöndras från mänskliga celler, det så kallade sekretomet.

– Det är de proteiner som utsöndras från cellerna, ut i blodet, till skillnad från de 17 000 proteiner som finns kvar inne i cellerna. De här proteinerna är viktiga för centrala processer i kroppen, som kroppens försvar mot virus och bakterier, säger Frida Johnson, kommunikatör på Human Protein Atlas.

Biologiska läkemedel består av proteiner som har odlats i levande celler. De har visat sig vara effektiva i behandling av bland annat autoimmuna sjukdomar som reumatism, psoriasis och ms, men också i cancerbehandlingar och vid diabetes. Insulin var det första biologiska läkemedlet.

De biologiska läkemedlen är dyra att producera, eftersom miljön måste vara extremt ren och kontrolleras noga. Läkemedlen är också i många fall stora försäljningsframgångar, och dominerar topplistan över världens mest lönsamma läkemedel.

Arbetet med cellfabriken på KTH sker i samarbete med läkemedelsföretaget Astra Zeneca och dess bioteknikföretag Medimmune, som ska använda de proteiner som tillverkas. Till sin hjälp ska forskargruppen använda cellinjer från däggdjur, i första hand äggstocksceller från hamstrar, så kallade CHO-celler.

Man utgår från mänskligt dna, och väljer den gen som kodar för det protein som ska produceras. Genen förs sedan in i cellen genom en metod kallad transient transfektion.

Sedan ska processen upprepas för alla 3 000 proteiner.

– Man vill göra det här i stor skala, förhoppningsvis utan att behöva göra så stora förändringar mellan varje gång, säger Frida Johnson.

Den andra cellfabriken på KTH fokuserar på att utveckla celler för produktion av proteiner som är svårare att framställa i hamstercellerna. Där används mänskliga cellinjer, bland annat humana njurceller.

– Målsättningen är att kunna producera proteiner och läkemedel som inte går att tillverka i CHO-celler. Vi försöker ta fram en eller flera humana cellinjer som fungerar i industriell skala, och som är experter på att producera vissa typer av proteiner, säger Johan Rockberg, ansvarig för projektet.

En del i arbetet är att skräddarsy cellerna med hjälp av genförändringsmetoden Crispr/Cas 9, där enskilda gener kan klippas in eller stängas av.

– Cellerna är inte alltid helt optimala. Vi behöver städa upp i cellerna, för att rensa bort sådant som vi inte behöver, säger Johan Rockberg.

Han berättar att den här typen av svårare proteiner har inneburit problem för läkemedelsföretag, som har fått avbryta projekt på grund av att de inte lyckats framställa proteinerna i de cellinjer som har använts.

– En del av de proteinläkemedel som utvecklas är svåra att producera i dagens cellinjer, de ger kanske inte önskad mängd eller kvalitet av proteinet. Förhoppningsvis kan vi rädda projekt som ligger långt framme. Vårt mål är att skapa en plattform för produktion av nästa generations bioläkemedel.

 

Gilla Ny Teknik på Facebook

Proteinatlasen

Human Protein Atlas var färdig i slutet av 2014 efter tolv års arbete, och rymmer de cirka 17 000 proteiner som finns inne i de mänskliga cellerna. I dag används bildatlasen av forskare världen över.

http://www.nyteknik.se/nyheter/miljardsatsningen-klar-manniskans-proteiner-kartlagda-6397022

Databasen har över 100 000 besök varje månad, och det publiceras i genomsnitt två vetenskapliga artiklar per dag som utgår från proteinatlasen, enligt Science for life laboratory.

Svenska satsningar på bioläkemedel

Wallenberg Center for Protein Research är lokaliserad på Alba Nova, KTH, i Stockholm. Finansieras huvudsakligen av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse tillsammans med Astra Zeneca och danska forskningsfonden Novo Nordisk.

Vinnova och Vetenskapsrådet håller i ett forskningsprogram som under åtta år ska fördela 400 miljoner kronor till olika projekt inom det biologiska området.

GE Healthcare i Uppsala ska utveckla innovativ produktion av biologiska läkemedel. Regeringen bidrar med 90 miljoner kronor. En öppen innovationshubb ska byggas upp i Uppsala. Företaget investerar också 870 miljoner kronor på att höja sin kapacitet för tillverkning av produkter som renar och separerar proteiner.

http://www.nyteknik.se/industri/mangmiljonsatsning-pa-bioteknik-i-uppsala-6343250

Astra Zeneca beslutade 2015 att investera 2,5 miljarder kronor i en anläggning i Södertälje för biologiska läkemedel.

http://www.nyteknik.se/innovation/darfor-valde-astra-zeneca-sodertalje-6393381

Anna Orring

Mer om: KTH Läkemedel

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer