Svensk teknik hittar osynlig plast

2014-08-01 13:25  
Ur vattnet som samlas från segelbåten Sea Dragon filtrerar provtagaren ut tre valfria partikelstorlekar. Minsta storleken är 50 mikrometer. Foto: Örebro universitet och Pangaea Exploration

Hur mycket plast skvalpar runt i Östersjön? Och vilka gifter drar den till sig. Forskare i Örebro har utvecklat provtagaren som ska ge svar.

På söndag ger sig Anna Kärrman och hennes kollegor vid Örebro universitet ut med segelbåten Sea Dragon. Under 20 dagar ska de segla längs hela Östersjöns kust. Allt för att kartlägga omfattningen av mikroplast i det förorenade havet.

Havsvattnet liknas numera vid en buljong där plastpartiklar är en av ingredienserna. Partiklarna är osynliga för blotta ögat och är så små att de rinner rakt igenom reningsverken. Dit har de först med allt från vatten efter tvätt av fleecetröjor till tandborstning med tandkräm med plastkulor. Problemet är att partiklarna är så små att de kan tas upp av fiskar som riskerar att påverkas av kemikalierna som plasten innehåller. Dessutom drar plasten till sig organiska miljögifter som dioxin och pcb som riskerar att hamna i vattenlevande organismer.

Tidigare expeditioner har enbart använt planktonnät för att tråla efter plast. Nätet fångar upp plastpartiklar ner till en storlek på 330 mikrometer. Nu hoppas forskarna fånga upp och mäta plastpartiklar med en minsta storlek på 50 mikrometer. För att klar utmaningen har Anna Kärrman och hennes kollegor utvecklat en provtagare där olika plastfraktioner filtreras ut med tre olika filter. Utvecklingen har skett inom EU-projektet Clean Sea. Nu testas provtagaren för första gången i skarpt läge.

-Vi har med oss 100 filter som vi sedan ska analysera vidare i labbet, säger Anna Kärrman som forskar på organiska miljögifter vid centrum för Människa, Teknik och Miljö vid Örebro universitet.

Centrumet är ett av FN:s tre referenslaboratorier för organiska miljögifter.

-För oss tillhör plast gruppen organiska miljögifter, säger hon.

Med ombord finns även en utrustning som arbetar med nära infrarött ljus(NIR). Den används för att skilja ut plast från andra småpartiklar, till exempel plankton. Väl tillbaka på labbet används sedan en hyperspektral kamera för att se vilken plast det handlar om.  Polypropen och polyeten är några exempel.

När analyserna väl är klara väntar nästa uppgift – att se vilka organiska miljögifter(pcb, dioxinder, ddt) som bundits till plasten och i vilka mängder. Forskarna ska också undersöka eventuella toxikologiska effekter av plasten hos fisk som fångats i Östersjön.

-Vi ska bland annat använd biologiska metoder för att bland annat titta på hormonstörande effekter, både östrogent och testosteront.

Betyder det att vi som äter fisken också påverkas?

-Det vet vi inte ännu. Men om vi kommer fram till att plastpartiklarna har en negativ påverkan på havsmiljön, och vi lever av den, så är det ju oundvikligt att vi också kommer att påverkas. Fast på vilket sätt vet vi ännu inte.

Där är forskarna inte ännu. Men innan året är slut kommer svaret på hur mycket plast som skvalpar runt i Östersjön och vilka storleksfraktioner det handlar om.

Filter bättre än planktonnät

Forskningsexpeditionen Baltic Sea sker med stöd av Naturvårdsverket och EU-projektet Clean Sea.

Expeditionen sker parallellt med en liknande expedition med forskare från Göteborgs universitet. Även där används en segelbåt – Hrimfare af Ranike. Den senare expeditionen undersöker mängden mikroplast i Skagerack och Kattegatt.

De har inte tillgång till den nya tekniken utan arbetar med trålning med planktonnät. Forskarna samarbetar och utbyter erfarenheter.

Ulla Karlsson-Ottosson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Debatt