Svartluten halvvägs <br></br>mot fordonsbränsle

2006-08-29 23:00  
Svartlut som drivmedel. Foto: Marianne Näsström

Om mindre än tre år ska anläggningen för svartlutsförgasning i Piteå börja tillverka drivmedel. Tekniskt har man nu kommit mer än halvvägs. Det går att köra i kontinuerlig drift och utvinna syntesgas ur svartluten.

Nästa steg är att omvandla syntesgasen till DME, dimetyl-eter, till 30 Volvolastbilar som ska testa bränslet.
- Nu har vi visat att förgasningen fungerar och kan gå vidare, säger Jonas Rudberg, vd för Chemrec, som äger tekniken.

- När vi kört i ett år ska vi söka bidrag ur EUs 7e ramprogram till en liten drivmedelsfabrik, som kan börja göra bränsle ur syntesgasen i början av 2009. Kostnaden ligger mellan 50 och 100 miljoner kronor, säger Jonas Rudberg.

Första kund blir Volvo, som fått 62 miljoner av energimyndigheten för att utveckla 3e generationens DME-motor och testa den i 30 lastbilar.

- Vi kommer knappast att klara hela Volvos behov, det här är fortfarande en pilotanläggning. En del kommer troligen att tillverkas från naturgas, men det som är grön DME kommer från Chemrec, säger Jonas Rudberg till Ny Teknik.

Bränslefabriken ska byggas även om det inte blir EU-pengar.

Först och främst gäller det att finansiera en fortsättning till 2009 av pilotprojektet i Piteå och tillhörande forsknings- och utvecklingsprogram. Det kostar 85 miljoner. Sedan är det EU-pengar till den lilla bränslefabriken.

Nästa utvecklingssteg är två större demoanläggningar som planeras på massabruken Smurfit Kappa Kraftline i Piteå och Södra Cell i Mörrum. De ska bli 15 gånger större och producera upp till 100 ton drivmedel per dygn i kontinuerlig drift.
- Där väntar vi det första investeringsbeslutet 2008, den första ska gå igång tidigt 2010, säger Jonas Rudberg.

- Men det behövs någon form av statlig delfinansiering även där för att dela den risk som alltid finns med att utveckla ny teknik. När processen är demonstrerad kommer tekniken att vara mycket lönsam. Vi har räknat på att en fullstor anläggning på ett massabruk kostar runt 2,5 miljarder och den investeringen återbetalas på fyra år. Och om de ca 20 massabruken i Sverige går över till att förgasa svartluten i stället för att elda upp den i sodapannor löser det en fjärdedel av landets drivmedelsbehov.

Själva pilotanläggningen i Piteå finansieras som ett treårigt utvecklingsprogram som går ut 2006. Pengarna, 100 miljoner, kommer till större delen från Energimyndigheten (50 miljoner) och Mistra (20 miljoner).

Pappers och massaindustrin, Vattenfall, länsstyrelsen och Chemrec bidrar med resten.
Tekniken bygger på att ta tillvara svartluten, som är en restprodukt i ett massabruk. Svartlut är en blandning av lignin, hemicellulosa och de kemikalier som finns i massakoket. I dag eldas svartluten upp i massabrukens sodapannor, som återvinner kemikalier och ger energi med lägre verkningsgrad.

Förgasningen delar upp svartluten i syntesgas och återvunna kemikalier, så kallad grönlut.

Det är syntesgasen som är nyckeln till fordonsbränslena. Med känd teknik kan man utvinna DME, metanol, vätgas eller syntetisk bensin och diesel ur syntesgas.
- DME och metanol ger det bästa utbytet, de ger alltså störst resultat på drivhjulen i förhållande till mängden energi som måste tillföras, säger Ingvar Landälv, teknisk chef på Chemrec.
Chemrec har arbetat med att utveckla tekniken under mer än femton år. Från början var man inriktad på elproduktion, ett alternativ som fortfarande är intressant.
- Först 2001 kom vi på att gasen ur svartlut är ovanligt lämpad för syntetisering, och då öppnade sig vägen till fordonsbränslena, säger Ingvar Landälv.

Se grafiken: Klicka här!
Grafik: Jonas Askergren

Eddie Pröckl

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Debatt