Supermaterial samlar Nordens forskare

2009-05-05 15:17  

Svenska forskare kraftsamlar runt det nya supermaterialet grafen. Nu söks pengar för att bilda svenska och nordiska nätverk.

I slutet av april månad hölls den första nordiska workshopen om trendmaterialet grafen. Som det tunnaste material någonsin och med elektroner som rusar fram 100 gånger snabbare än i kisel, lockar det världens halvledarindustri. Men innan nya komponenter kan skapas måste forskarna lära känna materialet, hitta bra tillverkningsmetoder samt sätt att bygga elektronik av det. Workshopen i Uppsala var ett sätt att få reda på vilken forskning som pågår i de nordiska länderna.

- Uppslutningen var total, över 50 forskare från hela Norden deltog, säger Olle Eriksson vid Uppsala universitet som var koordinator för workshopen.

- Nu vill vi samlas oss dels i ett svenskt nätverk, dels i ett nordiskt.

På så sätt räknar forskarna med att snabbare kunna göra framsteg inom det nya heta forskningsområdet. Och sätta Norden på kartan.

- Bara i Sverige arbetar forskare med tre olika metoder att få fram materialet, säger Olle Eriksson

Forskarna ska nu söka pengar till nätverken hos Wallenbergstiftelsen, samt hos det nordiska forskningsrådet Nordforsk.

Grafen

Grafen består av ett enda lager kolatomer, och är det tunnaste material som finns idag. Materialet är en halvmetall, ett mellanting mellan isolator och metall. Den tvådimensionella strukturen gör att elektronerna rör sig 100 gånger snabbare än i kisel, och 30 gånger snabbare än halvledarmaterialens sprintermaterial galliumarsenid.

Materialet tillverkades för första gången år 2004. Metoden var rå och enkel, med tejpbitar slets tunna bitar av grafen från grafit. Men det räcker inte långt om man vill tillverka komponenter. Forskare över hela världen söker därför efter metoder där materialet kan tillverkas på större ytor.

Ulla Karlsson-Ottosson

Mer om: Grafen

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer